Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark
Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområden ska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idag inte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust av naturmark och dess värden. Studien syftar till att undersöka om k...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3432/ |
| Sumario: | Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområden
ska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idag
inte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust av
naturmark och dess värden.
Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod för
att värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.
Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusive
ersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna om
arealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersöker
också om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompensera
naturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitekts
och liknande yrken.
Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar på
behovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd av
exploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metoden
kompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.
Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del av
kompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark. Skillnad mellan
dessa två begrepp är vaga och kanske inte nödvändiga men förslag ges ändå
att ersättningshabitat används då man har ett art perspektiv och att ersättningsbiotop
används då man syftar till skapade livsmiljöer för arter.
För att visa på användningen av kompensationsåtgärder ges två exempel på utförda
sådana. Dessa är valda inom stads- och infrastruktur, som är ett av landskapsarkitektens
främsta arbetsområden, här finns möjligheter att skapa ersättningsmiljöer
som lindrar den fragmentering av landskapet som människans verksamheter
orsakar. Exemplen är en ersättningsmiljö för sjöfåglar och de karga
kustlandskap som de kräver för häckning lokaliserat till Malmö. Det andra exemplet
berör ersättningsmiljöer för ängsmiljöer inom infrastrukturen.
Kompensationsåtgärder anses vara en metod för bevarande av naturmarker och
dess värden. Metoden behöver dock bli mer vedertagen inom Sverige, vilket
också verkar hända. Mer undersökningar på hur man internationellt använder sig
av metoderna kopplat till svenska förhållanden samt hur man utarbetar skötselplaner
för de skapade ersättningsmiljöerna anses vara aktuellt. |
|---|