Naturen i den Svenska trädgårdskonsten
Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svensk trädgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan, naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i en kartläggning av den svenska idéhistoris...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3373/ |
| _version_ | 1855570558380408832 |
|---|---|
| author | Nilsson, Lisa |
| author_browse | Nilsson, Lisa |
| author_facet | Nilsson, Lisa |
| author_sort | Nilsson, Lisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svensk
trädgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan,
naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i en
kartläggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gäller natursyn samt en parallell
beskrivning av ledande trender och rådande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300
år. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och är uppdelad efter århundraden med början
på 1700-talet.
Under 1700-talets skedde en stor förändring i människans syn på natur, vilken gav avtryck
även inom trädgårdskonsten. Istället för 1600-talets tuktade barockträdgårdar började den
engelska landskapsparken få fäste även i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blev
början på en lång stiltradition inom trädgårdskonst, där naturen stod förebild för trädgårdens
utformning. 1800-talet stod för den stora förändringen i parkernas och trädgårdars syfte,
snarare än i hur naturen representerades i dem. Urbaniseringen ledde till missnöje och ohälsa i
staden och naturen, genom trädgårdskonsten, blev lösningen på städernas problem; officiella
parker som gav stadsbon möjlighet till lustfyllda promenader och frisk luft anlades på olika
håll i Sveriges städer.
Under 1900-talet fortsatte städerna att växa och park och trädgård blev återigen lösningen
i den trånga staden, men nu handlade det om den moderna välfärdsmänniskan som skulle få
möjlighet att leva en större del av vardagslivet utomhus. Gröna utemiljöer skulle vara
funktionella rum med grönska och möjligheter till kulturella och sociala möten.
Karläggningen visar på det skiftande förhållandet mellan natur och människa och hur
trädgården fungerat som ett sätt att kontrollera och konsumera naturen. Något man kan se i
den historiska beskrivningen är den ökande medvetenheten om de hälsofrämjande egenskaper
den gröna utemiljön har för människan, behovet av parker och trädgårdsanläggningar har växt
i takt med att människan har skiljt oss från naturen.
Urbaniseringen av samhället gjorde inte bara att en stor del natur fick ge vika åt de
växande städerna och det utbredda industrierna, även den urbaniserade människan led, och
lider fortfarande, av den förlorade vardagsrelationen till naturen. Aktuell forskning görs på en
rad närliggande områden och vikten av den gröna utemiljön som en del av stadsplaneringen
blir allt mer självklar.
Kompensationen för den förlorade naturen är det huvudsakliga syftet trädgårdskonsten
fyller idag, naturen avbildas och ingår i våra städer och används som ett sätt att främja fysisk
och mental hälsa och att kompensera för de störningar urbaniseringen orsakat i naturens
ekosystem. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU3373 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU33732012-04-20T14:22:59Z https://stud.epsilon.slu.se/3373/ Naturen i den Svenska trädgårdskonsten Nilsson, Lisa History Landscape architecture Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svensk trädgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan, naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i en kartläggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gäller natursyn samt en parallell beskrivning av ledande trender och rådande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300 år. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och är uppdelad efter århundraden med början på 1700-talet. Under 1700-talets skedde en stor förändring i människans syn på natur, vilken gav avtryck även inom trädgårdskonsten. Istället för 1600-talets tuktade barockträdgårdar började den engelska landskapsparken få fäste även i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blev början på en lång stiltradition inom trädgårdskonst, där naturen stod förebild för trädgårdens utformning. 1800-talet stod för den stora förändringen i parkernas och trädgårdars syfte, snarare än i hur naturen representerades i dem. Urbaniseringen ledde till missnöje och ohälsa i staden och naturen, genom trädgårdskonsten, blev lösningen på städernas problem; officiella parker som gav stadsbon möjlighet till lustfyllda promenader och frisk luft anlades på olika håll i Sveriges städer. Under 1900-talet fortsatte städerna att växa och park och trädgård blev återigen lösningen i den trånga staden, men nu handlade det om den moderna välfärdsmänniskan som skulle få möjlighet att leva en större del av vardagslivet utomhus. Gröna utemiljöer skulle vara funktionella rum med grönska och möjligheter till kulturella och sociala möten. Karläggningen visar på det skiftande förhållandet mellan natur och människa och hur trädgården fungerat som ett sätt att kontrollera och konsumera naturen. Något man kan se i den historiska beskrivningen är den ökande medvetenheten om de hälsofrämjande egenskaper den gröna utemiljön har för människan, behovet av parker och trädgårdsanläggningar har växt i takt med att människan har skiljt oss från naturen. Urbaniseringen av samhället gjorde inte bara att en stor del natur fick ge vika åt de växande städerna och det utbredda industrierna, även den urbaniserade människan led, och lider fortfarande, av den förlorade vardagsrelationen till naturen. Aktuell forskning görs på en rad närliggande områden och vikten av den gröna utemiljön som en del av stadsplaneringen blir allt mer självklar. Kompensationen för den förlorade naturen är det huvudsakliga syftet trädgårdskonsten fyller idag, naturen avbildas och ingår i våra städer och används som ett sätt att främja fysisk och mental hälsa och att kompensera för de störningar urbaniseringen orsakat i naturens ekosystem. This essay aims to chart and describe the ideal styles within Swedish garden history during three hundred years. The essay treats the relation between mankind, nature and the garden out of a historic perspective. The first part of the essay consists in a mapping of the Swedish garden history and philisophy from the 18th century, until today. During the 1700s there was a big change in man's idea of nature, instead of the typical 1600's chastened baroque gardens, the English landscape park took hold even in Sweden. The new idea of nature as a role model for the garden started a long-term tradition in gardening. The 1800s accounted for a great change in the purpose of whitch the parks and gardens were used in the growing cities, rather than how nature was represented in them. Urbanization led to dissatisfaction among the working class and the public park and nature through gardening was the solution to the urban problems. During the 1900s the cities continued to grow and the parks and gardens was once again suggested as the solution of the problems in the crowded cities, but the growing welfare of the swedish society changed the design idea of the parks and gardens, and the park became a tool of developing welfare. Green outdoor environments became functional rooms with soft vegetation and opportunities for cultural and social meetings. This essay shows the changing relationship between nature and humans and how the garden served as a means to control and consume nature. An important analysis of the historical description i the increasingly growing awareness of the health-promoting benefits of the green outdoor environment has on humans, the need for parks and gardens have grown in pace with the separation of man and nature. The urbanization of society did not only force the nature to give way to the growing cities and the sprawling industries, during the urbanized man suffered, and continues to suffer, the loss of a everyday relationship with nature. Ongoing research is done and the importance of the green outdoor environment as part of urban planning is becoming increasingly obvious. The main purpose the garden fills today is as a compensation for the loss of nature as a result of urbanization. Nature is depicted as a part of our cities and works to promoting physical and mental health and to compensate for the disruption in the natural ecosystems caused by urbanization. 2011-10-20 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3373/1/nilsson_l_111020.pdf Nilsson, Lisa, 2011. Naturen i den Svenska trädgårdskonsten : en studie av samspelet mellan människa och natur. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4813.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-689 swe |
| spellingShingle | History Landscape architecture Nilsson, Lisa Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title | Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title_full | Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title_fullStr | Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title_full_unstemmed | Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title_short | Naturen i den Svenska trädgårdskonsten |
| title_sort | naturen i den svenska trädgårdskonsten |
| topic | History Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3373/ https://stud.epsilon.slu.se/3373/ |