Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?
En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är de urbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskar hållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samla sina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2011
|
| Materias: |
| Sumario: | En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är de
urbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskar
hållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samla
sina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hur
dessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur detta
samarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kan
användas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripande
inblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokala
odlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbete
har, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts. Intervjuer
med initiativtagarna för de urbana odlingsgrupperna, samt intervju med Uppsalas
park- och driftschef har genomförts.
Resultatet av litteraturstudien ger en delad bild av användning av de urbana
odlingsinitiativen i Sverige. Odlingsgrupperna har en påvisbar nytta vid
utvecklandet av lokala demokratier, och även som resurs vid statsutvecklingen.
Mina intervjuer visar en bild av Uppsala där tjänstemännens inställning till
odlingsgrupperna är positiv, och ger grupperna stöd i form av vissa praktiska
resurser. Odlingsinitiativen saknar dock finansiellt stöd, och detta hämmar deras
verksamhet och möjlighet att utveckla full potential.
De slutsatser jag drar i uppsatsen är att odlingsinitiativen har förutsättningar
för att på flera plan vara en resurs att tillgå vid stadsplaneringen. Jag har dock
inte funnit några exempel som påvisar användandet av odlingsinitiativen i arbetet
med lokala demokratier, där medlemmarnas åsikter beaktas i särskild mening,
och ges uttryck till exempel i beslutsprocessen. Anledningarna kan tänkas vara
många, och jag har hittat några tänkbara faktorer som påverkar detta i mitt arbete.
Däremot är samarbetet med odlingsinitiativen som praktisk resurs mer utvecklat i
andra delar av landet, bland annat i Malmö. |
|---|