Markmaterial på skolgårdar för rörelsehindrade barn
Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts ankny...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2307/ |
| Sumario: | Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland. Intervjuerna förbereddes genom att läsa in sig på ämnet och utifrån olika påståenden formulera relevanta frågor för målgruppen.
Syftet med studien är att få en klarare bild på vad för krav rörelsehindrade ställer på markmaterialet för att det ska vara framkomligt. För att få en djupare förståelse har det gjorts en litteraturstudie som är indelade i kapitel och som behandlar barns lek, rörelsehinder, markmaterial samt lagar. Arbetet behandlar inte tekniska lösningar eller estetiska aspekter.
Frågorna som har använts för att uppnå syftet, är följande: Vilka funktioner samt egenskaper har markmaterial som asfalt, gummigranulat och sand, samt likvärdiga material? Vilka krav på markmaterialet finns för att det ska vara anpassat för rörelsehindrade? Vilka egenskaper på markmaterial i en skolgårdsmiljö prioriteras hos intressenterna1? Hur skulle skolgården på ett bra sätt kunna användas i undervisningen så att rörelsehindrade barn kan delta?
Efter att intervjuerna sammanställts resulterade dessa i en sammanställning uppdelad i olika teman. Utifrån sammanställningen samt litteraturstudien gjordes en tillämpning på förbättringar på en skolgård i Växjö, Ulriksbergskolan. Ulriksbergskolan är en äldre skola som förr var väldigt modern. Förbättringarna i skrift är gjorda ur ett tillgänglighetsperspektiv.
Resultatet visade bland annat att barnen på Ulriksbergskolan föredrar att leka på asfalten som finns på skolgården istället för att leka på baksidan med stort grönområde, lärarna stärker påståendet. Litteraturen motsäger påståendet och menar att den naturlika miljön skulle vara mer inbjudande till lek.
Under alla lekredskap på Ulriksbergskolan ligger det sand som fallunderlag. De rörelsehindrade barnen på skolan påstår att de kan ta sig in till lekredskapen. Det skall tilläggas att barnen med rörelsehinder delvis sitter i rullstol, de kan alltså gå kortare sträckor. Ett av barnen säger att med träning skulle han kunna ta sig in med rullstolen fast att det ligger sarg runt lekredskapen. Barn med rörelsehinder behöver utmaningar för att stärka deras självförtroende. Hade barnen inte kunnat gå hade markmaterialet varit avgörande för om barnen skulle kunna delta i leken eller inte. Markmaterialet skall vara slätt, det skall inte finns gropar eller stora skarvar för att vara tillgängligt.
Förslagen på förbättringar till Ulriksbergskolans utemiljö är att använda sig av gummigranulat som fallunderlag, skapa en separat kulbana med tillhörande bänk, samt förbättra kommunikationen mellan fram och baksida så att alla barnen gemensamt kan röra sig mellan de olika sidorna.
Intressenterna är barn utan rörelsehinder, barn med rörelsehinder, skolpersonal samt föräldrar från Ulriksbergskolan. Andra intressenter är de verksamma inom området som till exempel en tillgänglighetskonsult, en kommuntjänsteman samt en fastighetsingenjör.
Valet av markmaterialet har ofta stor betydelse om rörelsehindrade barn skall kunna medverka i leken eller inte. |
|---|