Stamtillväxt, biomassaproduktion och koldioxidbindning i Norrbotten efter gödsling med mineralnäring och bionäring i tallskog
Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bes...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2241/ |
| Sumario: | Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU. Tidigare studier visar på en långsiktig effekt vid gödsling med bionäring, medan denna studie undersöker bionäringens tillväxteffekt redan efter två år. Förhoppningarna med detta projekt är att sambandet mellan gödsling (mineral- och biogödsling) och ökad tillväxt samt uppbindning av CO2 (koldioxid) ska säkerställas, detta för att kunna öka nyttan av den boreala skogen som kolsänka. Genom att fastställa detta samband möjliggörs utvecklingen av ett handelssystem för uppbindningsrätter som kan kopplas samman med det befintliga handelssystemet med utsläppsrätter. Principen med uppbindningsrätterna bygger på att skogsägaren får betalt för åtgärder som skapar en ökad tillväxt och uppbindning av CO2.
Gödslingen till denna studie genomfördes 2006. Varje bestånd är uppdelat i tre olika områden. Ett område är ogödslad kontroll, ett är mineralgödslat med en giva om 150kg N/ha och det sista området är gödslat med två olika givor bionäring bio a 540 kg N/ha och bio b 710kg N/ha. För att fastställa tillväxten för de olika behandlingarna klavades totalt 236 provytor 2007 och sedan igen 2009.
Studiens resultat är bland annat följande:
• Samtliga gödslingsbehandlingar har ökat tillväxten och uppbindningen av CO2 med minst 60 % och ända upp till 200 %.
• Under försöksperioden på två år har tillväxten ökat mest på de mineralgödslade områdena.
• Behandlingen bio a har ökat uppbindningen av CO2 med mellan 8,1 och 10,5 ton/ha under två år.
Följande slutsatser har dragits av resultaten:
• Gödsling ökar tillväxten vilket ökar CO2-bindningen.
• Under en tid av två år är mineralgödsling effektivare än gödsling med bionäring
• Gödsling av yngre tallskog ökar koldioxidbindningen med ca 10 ton/ha.
• Gödslingen med bionäring ger en tydlig tillväxteffekt redan inom 2 år.
• Högst tillväxt och koldioxidbindning sker i välsluten medelåldersskog.
|
|---|