Uttrar och faunapassager
Uttern (Lutra lutra) är klassad som sårbar i Sverige och ett av det stora problemen är trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och Länsstyrelserna satsat på att bygga anpassade faunapassager vid broar och vägtrummor. Enligt Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för utter ska...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1838/ |
| Sumario: | Uttern (Lutra lutra) är klassad som sårbar i Sverige och ett av det stora problemen är trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och Länsstyrelserna satsat på att bygga anpassade faunapassager vid broar och vägtrummor. Enligt Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för utter ska dessa utvärderas med tanke på effekt, kostnad och regionala anpassningar. Syftet med min studie var att utifrån redan gjorda utvärderingar på passager ta fram indikationer på vilka typer av faunapassager som används mest av uttrar och vad som är mest kostnadseffektivt. Datan är samlad från fyra olika studier gjorda i Stockholm- och Uppsala län. Tre typer av faunapassager utvärderads; 36 hyllor, 14 konstgjorda stränder och 10 torrtrummor. För att fastställa om uttern använde passagerna använde man sig av spårfällor samt kontrollerade om det fanns naturliga spår som spillning. Kostnadseffektiviteten beräknades genom att jämföra cirkapriser på vad de olika passagerna kostar att bygga. De konstgjorda strandpassager är bäst både sett ur utterns perspektiv och kostnadsmässigt, jämfört med torrtrummor och hyllor. Torrtrummor fungerade relativt bra men är alltid dyrast att anlägga. Hyllorna användes minst av alla vilket gör att jag valt att inte rekommendera dessa mer än när det inte går att göra något annat. Kompleteringar med markeringsstenar och stängsel rekommenderas också. Faunapassagernas betydelse för andra arter har också kort diskuterats, samt alternativa åtgärder från andra länder. |
|---|