Möjliga effekter av broar och vattenfall på uttrars rörlighet i Fyrisån
Uttern (lutra lutra) klassas idag som nära hotad och antalet individer i Sverige har minskat enda sen 1950-talet. Ett av hoten mot arten är trafiken och man har sett en ökning i trafikdödligheten under flera decennier. Uttern är ett djur som äter mestadels fisk och lever därför i och nära vatten vi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14856/ |
| Sumario: | Uttern (lutra lutra) klassas idag som nära hotad och antalet individer i Sverige har minskat enda sen 1950-talet. Ett av hoten mot arten är trafiken och man har sett en ökning i trafikdödligheten under flera decennier. Uttern är ett djur som äter mestadels fisk och lever därför i och nära vatten vilket gör att den ofta vandrar längs med åars stränder där infrastruktur kan bli ett hinder. Vid en bro kan uttern tvingas eller välja att gå upp på bron. Den tvingas över vägen om strömmen är för kraftig och det inte finns en torr passage eller om en bro eller trumma är översvämmad. Även vattenfall i samband med broar kan utgöra ett hinder som tvingar uttern att korsa vägbanan. Uttern kan även välja att korsa en bro via den övre vägen. Uttern spillningsmarkerar sitt revir och gör detta på till exempel stora stenar eller utstickande element på brofundamentet. Sedan slutet av 1990-talet finns det flera åtgärdsprogram och riktlinjer för att anpassa infrastruktur som utterpassage för att minska antalet viltolyckor inte bara med uttrar utan även med andra mindre däggdjur. Uppsala är en stad som har växt och växer kraftigt. Fyrisån som löper genom centrala Uppsala är ett bra exempel på en å som har påverkats kraftigt av stadsutvecklingen. Sammanlagd korsar 23 broar vattendraget under den undersökta sträckan mellan Ulva kvarn i norr och Flottsund i söder. Målet med detta arbete var att kartlägga möjliga barriäreffekter längs Fyrisån och att utvärdera hela åns funktionalitet som vandringsled för uttern. Utifrån det ska rekommendationer ges om hur sträckan kan anpassas för uttern. Under studien har ett poängsystem utvecklats för att kunna klassa broarna angående deras anpassning som utterpassage. Klassningen sträcker sig över fem klasser: utmärkt – bra – ok – risk – hinder. Studien finner att två broar kan klassas som risk och fem broar klassas som hinder. Av dessa otillräckligt anpassade broar befinner sig sex i centrala Uppsala och i samband med två vattenfall som också utgör stora hinder finns det ett stort åtgärdsbehov i Uppsala centrum. Det är framförallt murarna i centrala Uppsala som finns på båda sidor om Fyrisån som utgör ett problem och hela detta område borde anpassas av Uppsala kommun. Dock borde Kvarnfallet och Islandsfallet prioriteras eftersom dessa objekt ge upphov till de största vandringshindren. Studien ser Fyrisån som ett viktigt vattendrag i Uppsala län vilket understryker vikten av att anpassa hela sträckan för uttern. Den positiva effekten av de olika åtgärdsprogrammen och riktlinjerna ses tydligt vid Flottsundbron. Denna bro byggdes 2018 och uppfyller alla krav på en utterpassage och är därmed ett bra exempel på hur nya broar byggs för att minska risken för både människor och djur. |
|---|