Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare
Ökande globalisering och ett varmare klimat gör att främmande arter kan transporteras och, i vissa fall, etableras på platser långt ifrån deras ursprungliga habitat. En del av dessa arter har potential att orsaka stor skada på inhemsk växtodling om de etableras här, och dessa benämns därför som...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Plant Protection Biology
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855573000525447168 |
|---|---|
| author | Spogardh Gunnarsson, Hanna |
| author_browse | Spogardh Gunnarsson, Hanna |
| author_facet | Spogardh Gunnarsson, Hanna |
| author_sort | Spogardh Gunnarsson, Hanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Ökande globalisering och ett varmare klimat gör att främmande arter kan
transporteras och, i vissa fall, etableras på platser långt ifrån deras ursprungliga
habitat. En del av dessa arter har potential att orsaka stor skada på inhemsk
växtodling om de etableras här, och dessa benämns därför som
karantänskadegörare. En stor del av Sveriges befolkning ägnar sig åt odling
utomhus på sin fritid. För att bekämpning av nya skadegörare ska kunna ske så
effektivt som möjligt är det viktigt att eventuella introduktioner upptäcks i ett tidigt
stadium.
Syftet med detta arbete är att, genom en litteraturstudie, studera några
karantänskadegörare med relevans för fritidsodling i Sverige samt att, genom en
enkätundersökning, få en bild av hur stor medvetenheten kring karantänskadegörare
är bland Sveriges fritidsodlare.
Litteraturstudien inriktades på de fem karantänskadegörarna koloradoskalbagge
(Leptinotarsa decemlineata), japansk trädgårdsborre (Popillia japonica),
amerikansk plommonvivel (Conotrachelus nenuphar), äppelborrfluga (Rhagoletis
pomonella) och tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV). Resultatet visade att
samtliga av de fem har potential att både introduceras till och etableras i områden
avsedda för fritidsodling, men att risken varierar mellan dem.
Resultatet från enkätstudien visade att det finns en viss kunskap om både begreppet
karantänskadegörare och de fem utvalda organismerna bland de fritidsodlare som
svarat på enkäten. Dock uppgav över hälften av respondenterna att de aldrig hört
talas om begreppet. Ungefär en tredjedel uppgav att de kände till att fynd ska
anmälas till Jordbruksverket. Andelen rätt svar varierade mellan olika
respondentgrupper. Personer med utbildning inom växtodling samt de med lång
odlingserfarenhet hade i många fall signifikant högre andel rätt svar. Nybörjare och
yngre respondenter hade i flera fall signifikant lägre kännedom.
Slutsatser som dras är att kunskapshöjande åtgärder riktade till fritidsodlare behövs
för att minska risken att introduktioner av karantänskadegörare inte upptäcks i ett
tidigt stadie. För störst effekt bör de inriktas på de grupper där kännedomen är lägst.
Exempel på kanaler för detta kan vara fritidsodlarföreningar, utbildningsaktörer och
sociala medier. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU18071 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Plant Protection Biology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Plant Protection Biology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU180712022-09-09T08:04:42Z Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare Spogardh Gunnarsson, Hanna äppelborrfluga amerikansk plommonvivel koloradoskalbagge ToBRFV japansk trädgårdsborre främmande arter trädgårdsodling Ökande globalisering och ett varmare klimat gör att främmande arter kan transporteras och, i vissa fall, etableras på platser långt ifrån deras ursprungliga habitat. En del av dessa arter har potential att orsaka stor skada på inhemsk växtodling om de etableras här, och dessa benämns därför som karantänskadegörare. En stor del av Sveriges befolkning ägnar sig åt odling utomhus på sin fritid. För att bekämpning av nya skadegörare ska kunna ske så effektivt som möjligt är det viktigt att eventuella introduktioner upptäcks i ett tidigt stadium. Syftet med detta arbete är att, genom en litteraturstudie, studera några karantänskadegörare med relevans för fritidsodling i Sverige samt att, genom en enkätundersökning, få en bild av hur stor medvetenheten kring karantänskadegörare är bland Sveriges fritidsodlare. Litteraturstudien inriktades på de fem karantänskadegörarna koloradoskalbagge (Leptinotarsa decemlineata), japansk trädgårdsborre (Popillia japonica), amerikansk plommonvivel (Conotrachelus nenuphar), äppelborrfluga (Rhagoletis pomonella) och tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV). Resultatet visade att samtliga av de fem har potential att både introduceras till och etableras i områden avsedda för fritidsodling, men att risken varierar mellan dem. Resultatet från enkätstudien visade att det finns en viss kunskap om både begreppet karantänskadegörare och de fem utvalda organismerna bland de fritidsodlare som svarat på enkäten. Dock uppgav över hälften av respondenterna att de aldrig hört talas om begreppet. Ungefär en tredjedel uppgav att de kände till att fynd ska anmälas till Jordbruksverket. Andelen rätt svar varierade mellan olika respondentgrupper. Personer med utbildning inom växtodling samt de med lång odlingserfarenhet hade i många fall signifikant högre andel rätt svar. Nybörjare och yngre respondenter hade i flera fall signifikant lägre kännedom. Slutsatser som dras är att kunskapshöjande åtgärder riktade till fritidsodlare behövs för att minska risken att introduktioner av karantänskadegörare inte upptäcks i ett tidigt stadie. För störst effekt bör de inriktas på de grupper där kännedomen är lägst. Exempel på kanaler för detta kan vara fritidsodlarföreningar, utbildningsaktörer och sociala medier. Increasing globalization combined with climate change makes it possible för alien species to be transported to, and in some cases, established in places far from their original habitat. Some of these species have the potential to cause great damage to domestic plant cultivation if they are established in Sweden, and these are therefore referred to as quarantine pests. A large part of Sweden’s population engages in cultivating plants outdoor in their spare time. For new pests to be controlled as effectively as possible, it is important that any introductions are detected at an early stage. The purpose of this research is to, through a literature study, study a few quarantine pests which have relevance for leisure gardeners in Sweden and also to, through a survey, get an estimation of how aware leisure gardeners in Sweden are about quarantine pests. The literature study focused on the following five quarantine pests: colorado potato beetle (Leptinotarsa decemlineata), japanese beetle (Popillia japonica), plum curculio (Conotrachelus nenuphar), apple maggot fly (Rhagoletis pomonella) and tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV). The result show that all the five organisms could potentially both be introduced to and established in areas used for leisure gardening in Sweden, but that the risk varies between them. The result from the survey shows that there is some knowledge about both the concept of quarantine pests and the five selected organisms among the leisure gardeners who responded to the survey. However, more than 50% of the respondents stated that they had never heard of the term. About a third stated that they knew that finds were to be reported to the Swedish Board of Agriculture. People with education in plant cultivation and those with long cultivation experience had in many cases a significantly higher proportion of correct answers. Beginners and young respondents had in many cases significantly lower proportion of correct answers. Conclusions are drawn that knowledge-raising measures aimed at leisure gardeners are needed to reduce the risk that introductions of quarantine pests will not be detected at an early stage. For greatest effect, they should focus on the groups with the lowest awareness. Channels for this can for example be gardening associations, schools and social media. SLU/Dept. of Plant Protection Biology 2022 M2 swe https://stud.epsilon.slu.se/18071/ |
| spellingShingle | äppelborrfluga amerikansk plommonvivel koloradoskalbagge ToBRFV japansk trädgårdsborre främmande arter trädgårdsodling Spogardh Gunnarsson, Hanna Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title | Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title_full | Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title_fullStr | Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title_full_unstemmed | Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title_short | Karantänskadegörare och kunskapsläget bland Sveriges fritidsodlare |
| title_sort | karantänskadegörare och kunskapsläget bland sveriges fritidsodlare |
| topic | äppelborrfluga amerikansk plommonvivel koloradoskalbagge ToBRFV japansk trädgårdsborre främmande arter trädgårdsodling |