Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter
Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572944274587648 |
|---|---|
| author | Thuresson, Frida |
| author_browse | Thuresson, Frida |
| author_facet | Thuresson, Frida |
| author_sort | Thuresson, Frida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så
både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss,
90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning
bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och
stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har
möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av
vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna
utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den
sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan.
30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar
som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av
befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till
att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i
befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan
mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större
utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar
relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som
tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar
till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan
stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika
perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en
med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av
fallstudieområdet.
I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är
en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från
Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i
relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till
förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse
för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De
metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt
semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa
och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på
ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte
aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU17732 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177322022-05-17T01:01:07Z Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter Public health from a user- and management perspective : a case study about a city parks health promoting affects Thuresson, Frida hälsofrämjande, , , , , , friluftsområde Mariebergsskogen städer förvaltning naturområden planering Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan. 30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av fallstudieområdet. I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten. The urban environment becomes a more common place in our society, we both live and work within the city’s boundaries in ever greater extent. For 200 years ago most of the inhabitants, 90 percent, lived on the countryside, and today the numbers are reversed. 85 percent of Sweden´s population lives within urban areas. This does also mean that the number of persons that have access to natural and great green outdoor environments today compared to before has decreased. Due to even denser cities, the opportunity for the inhabitants that lives in cities to spend time in green outdoor environment has decreased. The importance of stay in such environments are important from a health perspective. By staying in a green outdoor environment, the levels of stress decreases, the physical activity and the social interaction increases. All of the aspects are important for the public health. 30 minutes of physical activity, so much is necessary to avoid health disadvantages that a sedentary life can mean. Despite this, there is only 1 percentage of the population that moves enough in accordance too the recommendation. If you add that the physical activity needs to be so intense that the practitioner gets a little heavier breath, the percentage of the population that exercises in accordance too the recommendation is chokingly small. This is something that affects the public health very negatively. Persons that have access to big green outdoor environments are in greater extents more active, have a better both physical and mental health, less sickness that is related to sedentary and are less stressed. All of the aspects can together be connected to that the green outdoor environments in greater extent compared to other rooms within the city supports a better public health. The aim of this study is due to this to analyse the connection between big green outdoor environments and public health and illustrate users and managements different perspectives of these environments and public health. This was made through two sort of interviews, on with the managements of the case study and one with 27 users of the case study area. In this study Mariebergsskogen in Karlstad was chosen as the area for the case study because this is a big green outdoor environment of around 70 hectares, localised less than 1 kilometres from the central station. The studies theoretical framework makes up of literature treated the public health in relation to green outdoor environments, managements of green environments and public health in relation to management. This gives the study a framing of the aim of the study and research questions, together with an understanding of the area of study something that has been of great importance for the analysis of the result from the case study area. The methods that were used during the study is a document study, a structured interview and a semi-structured interview. The study clarifies that there is a clear connection between public health and stay in green outdoor environments, even if the use of the environments differs depending on age and sex. This is also a relation that the management of the area sees despite that they don’t actively have the wording public health in the official documents. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2022 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17732/ |
| spellingShingle | hälsofrämjande, , , , , , friluftsområde Mariebergsskogen städer förvaltning naturområden planering Thuresson, Frida Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title | Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title_full | Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title_fullStr | Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title_full_unstemmed | Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title_short | Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| title_sort | folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter |
| topic | hälsofrämjande, , , , , , friluftsområde Mariebergsskogen städer förvaltning naturområden planering |