Rum för kontemplation i staden
Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna till...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och
koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar
allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna
till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots
detta kvarstår människans behov av miljöer som
erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas
ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera
över livet, döden, världen och universum. Rum
där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker
och gör till vardags. Var existerar dessa rum i
staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan
beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som
historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö,
präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på
grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda
platsen som en park, än en plats för sorg och
kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om
man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar,
religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa
dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier
finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi
avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket
sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa
upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter
kan skapa rum för kontemplation i staden idag.
Litteraturstudien genomfördes framför allt med
syftet att reda i begreppet kontemplation, samt
med målet att undersöka vilka faktorer som anses
viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd
intressant fakta, som vi ställde mot vår egen
observation kring de element som vi ansåg var
viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder
arbetades slutligen ett analysramverk fram, där
vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi
anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av
rum för kontemplation i staden. |
|---|