Rum för kontemplation i staden
Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna till...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572943910731776 |
|---|---|
| author | Nilsson, Frida Granberg, Josefina |
| author_browse | Granberg, Josefina Nilsson, Frida |
| author_facet | Nilsson, Frida Granberg, Josefina |
| author_sort | Nilsson, Frida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och
koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar
allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna
till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots
detta kvarstår människans behov av miljöer som
erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas
ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera
över livet, döden, världen och universum. Rum
där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker
och gör till vardags. Var existerar dessa rum i
staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan
beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som
historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö,
präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på
grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda
platsen som en park, än en plats för sorg och
kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om
man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar,
religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa
dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier
finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi
avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket
sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa
upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter
kan skapa rum för kontemplation i staden idag.
Litteraturstudien genomfördes framför allt med
syftet att reda i begreppet kontemplation, samt
med målet att undersöka vilka faktorer som anses
viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd
intressant fakta, som vi ställde mot vår egen
observation kring de element som vi ansåg var
viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder
arbetades slutligen ett analysramverk fram, där
vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi
anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av
rum för kontemplation i staden. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU17730 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177302022-05-14T01:02:04Z Rum för kontemplation i staden Space for contemplation in the city Nilsson, Frida Granberg, Josefina landskapsarkitektur kontemplation transcendens rum för eftertanke Galatheas hage Östra kyrkogården Nordisk Djungel Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots detta kvarstår människans behov av miljöer som erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera över livet, döden, världen och universum. Rum där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker och gör till vardags. Var existerar dessa rum i staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö, präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda platsen som en park, än en plats för sorg och kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar, religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter kan skapa rum för kontemplation i staden idag. Litteraturstudien genomfördes framför allt med syftet att reda i begreppet kontemplation, samt med målet att undersöka vilka faktorer som anses viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd intressant fakta, som vi ställde mot vår egen observation kring de element som vi ansåg var viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder arbetades slutligen ett analysramverk fram, där vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av rum för kontemplation i staden. It seems to be increasingly difficult to find the time and space to take a break and unwind from all the demands and impressions from day-today life in today’s high paced society. Due to the current lack of green areas, more and more spaces where one simply can sit in silence and reflect, are beginning to disappear in favour of “multifunctional” environments. Despite this, the need for environments that offer peace and quiet and a break from day-to-day life remains. Spaces where time slows down and you can take a breath. Spaces where one can reflect and contemplate on life, death, the world and the universe. Rooms where we are filled with something “different” than what we are, think and do in everyday life. Where do these rooms exist in the city today? - We asked ourselves. Rooms that can be described as contemplative. Cemeteries, that historically have been considered to be such an environment, are today characterised by a prevailing conflict of interest, where people increasingly are using the cemeteries as parks, rather than as a place of grief and contemplation. Nevertheless, we asked ourselves whether it would be possible to create “new ‘’ places for contemplation. Without any of the cultural, historical, or, as in the case with the cemeteries religious connections that most of these remaining spaces have today. Would it even be possible to create these places in today’s urban environments, and if so, what strategies exist to do so. We used these questions to start off the formulation of our essay. Through literature studies and site visits, we examined the meaning behind contemplation, in what way the physical environment can support contemplative experiences, and how we as landscape architects can create spaces for contemplation in the city today. The literature study was primarily carried out with the aim to further understand contemplation as a concept. It was also carried out with the goal to examine which factors, in the physical environment, are considered to be important in relation to putting a person in a contemplative state. These findings resulted in several interesting observations, which we set against our own observations about the elements that we considered to be important during our site visits. On these grounds, an analytical framework was finally developed, where we summarised all the factors and aspects that we considered to be of importance in relation to what one should keep in mind when designing rooms for contemplation in the city. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2022 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17730/ |
| spellingShingle | landskapsarkitektur kontemplation transcendens rum för eftertanke Galatheas hage Östra kyrkogården Nordisk Djungel Nilsson, Frida Granberg, Josefina Rum för kontemplation i staden |
| title | Rum för kontemplation i staden |
| title_full | Rum för kontemplation i staden |
| title_fullStr | Rum för kontemplation i staden |
| title_full_unstemmed | Rum för kontemplation i staden |
| title_short | Rum för kontemplation i staden |
| title_sort | rum för kontemplation i staden |
| topic | landskapsarkitektur kontemplation transcendens rum för eftertanke Galatheas hage Östra kyrkogården Nordisk Djungel |