Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige
Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet. Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11 timmar. Marsvin...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17621/ |
| Sumario: | Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet.
Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre
månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11
timmar. Marsvin har dessutom en post partum östrus som kan vara från två timmar upp till 25
timmar.
Dräktigheten hos marsvin är lång jämfört med andra mindre sällskapsdjur, upp till 72 dygn, och
ungarna föds fullt utvecklade med päls och öppna ögon och kan klara sig på fast föda redan vid ett
par dagars ålder.
Marsvinshonans bäckensymfys breddas upp till 50 gånger sin normala storlek i samband med
förlossningen efter en frisättning av relaxin. Förlossningen går i normala fall snabbt med endast
cirka tre till sju minuter mellan ungarna. Medelantalet ungar i en kull är två till fyra och vid födseln
väger de mellan 45 och 115 gram. Överlevnadschanserna för ungar under 60 gram är dock begränsade.
Dystoki beskrivs som ett vanligt förekommande problem hos marsvin. Bakomliggande faktorer
är till exempel för stora foster, trångt bäcken, värksvaghet, övervikt hos honan, C-vitaminbrist samt
mer ovanliga så som livmoderomvridning och ektopisk dräktighet. En omdebatterad teori är att
marsvin som betäcks för första gången vid en ålder över 8–12 månader kan få problem med att
bredda sitt bäcken då en broskomvandling av bäckensymfysen har då har skett. Ett tidigare examensarbete inom detta projekt som syftar till en ökad kunskap om dystoki hos marsvin visade att en
majoritet av marsvinsuppfödarna i Sverige som medverkade i undersökningen hade upplevt förlossningsproblem hos sina marsvinshonor. Av dessa hade under hälften sökt veterinärvård för sitt
marsvin. Diagnosen dystoki kan ställas om marsvinen har haft aktiva krystvärkar i mer än tjugo
minuter alternativt intermittenta värkar i över två timmar utan att en unge föds fram. Veterinärvården
för marsvin som diagnosticerats med dystoki inkluderar bilddiagnostik, blodprovstagning, eventuell
medicinering för att inducera värkarbete, smärtstillning samt eventuellt kejsarsnitt.
Syftet med denna studie var att genom att ta del av behandlingsjournaler från marsvin drabbade
av dystoki se de vanliga bakomliggande orsakerna till dystoki hos marsvin i Sverige. Vidare intervjuades två kommersiella uppfödare för att undersöka förekomsten och orsaken till dystoki i deras
verksamheter. I detta arbete ingår journaler från 14 marsvin som vårdats för dystoki. Det fanns
mycket lite material i form av journaler att samla in.
Vid granskningen av journalerna sågs att bilddiagnostik och provtagning bara användes i ett fåtal
av fallen. I en majoritet av fallen framgår inte klart vad som orsakat marsvinens dystoki men att det
skulle röra sig om en oförmåga att bredda bäckenet för marsvin som födde sin första kull går att
utesluta i 12 av de 14 fallen. De bakomliggande orsakerna som sågs i flest journaler var fosterorsakade så som för stort foster eller felläge. Hos de kommersiella uppfödarna sågs en förvånansvärt
liten förekomst av dystoki i verksamheterna. Uppfödarna jobbade mycket förebyggande för att
minska förlossningskomplikationer. Det var svårt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna
till dystokierna då dessa ofta inte upptäcktes förrän marsvinen hittades döda. |
|---|