Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige
Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet. Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11 timmar. Marsvin...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17621/ |
| _version_ | 1855572926192943104 |
|---|---|
| author | Cavell, Johanna |
| author_browse | Cavell, Johanna |
| author_facet | Cavell, Johanna |
| author_sort | Cavell, Johanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet.
Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre
månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11
timmar. Marsvin har dessutom en post partum östrus som kan vara från två timmar upp till 25
timmar.
Dräktigheten hos marsvin är lång jämfört med andra mindre sällskapsdjur, upp till 72 dygn, och
ungarna föds fullt utvecklade med päls och öppna ögon och kan klara sig på fast föda redan vid ett
par dagars ålder.
Marsvinshonans bäckensymfys breddas upp till 50 gånger sin normala storlek i samband med
förlossningen efter en frisättning av relaxin. Förlossningen går i normala fall snabbt med endast
cirka tre till sju minuter mellan ungarna. Medelantalet ungar i en kull är två till fyra och vid födseln
väger de mellan 45 och 115 gram. Överlevnadschanserna för ungar under 60 gram är dock begränsade.
Dystoki beskrivs som ett vanligt förekommande problem hos marsvin. Bakomliggande faktorer
är till exempel för stora foster, trångt bäcken, värksvaghet, övervikt hos honan, C-vitaminbrist samt
mer ovanliga så som livmoderomvridning och ektopisk dräktighet. En omdebatterad teori är att
marsvin som betäcks för första gången vid en ålder över 8–12 månader kan få problem med att
bredda sitt bäcken då en broskomvandling av bäckensymfysen har då har skett. Ett tidigare examensarbete inom detta projekt som syftar till en ökad kunskap om dystoki hos marsvin visade att en
majoritet av marsvinsuppfödarna i Sverige som medverkade i undersökningen hade upplevt förlossningsproblem hos sina marsvinshonor. Av dessa hade under hälften sökt veterinärvård för sitt
marsvin. Diagnosen dystoki kan ställas om marsvinen har haft aktiva krystvärkar i mer än tjugo
minuter alternativt intermittenta värkar i över två timmar utan att en unge föds fram. Veterinärvården
för marsvin som diagnosticerats med dystoki inkluderar bilddiagnostik, blodprovstagning, eventuell
medicinering för att inducera värkarbete, smärtstillning samt eventuellt kejsarsnitt.
Syftet med denna studie var att genom att ta del av behandlingsjournaler från marsvin drabbade
av dystoki se de vanliga bakomliggande orsakerna till dystoki hos marsvin i Sverige. Vidare intervjuades två kommersiella uppfödare för att undersöka förekomsten och orsaken till dystoki i deras
verksamheter. I detta arbete ingår journaler från 14 marsvin som vårdats för dystoki. Det fanns
mycket lite material i form av journaler att samla in.
Vid granskningen av journalerna sågs att bilddiagnostik och provtagning bara användes i ett fåtal
av fallen. I en majoritet av fallen framgår inte klart vad som orsakat marsvinens dystoki men att det
skulle röra sig om en oförmåga att bredda bäckenet för marsvin som födde sin första kull går att
utesluta i 12 av de 14 fallen. De bakomliggande orsakerna som sågs i flest journaler var fosterorsakade så som för stort foster eller felläge. Hos de kommersiella uppfödarna sågs en förvånansvärt
liten förekomst av dystoki i verksamheterna. Uppfödarna jobbade mycket förebyggande för att
minska förlossningskomplikationer. Det var svårt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna
till dystokierna då dessa ofta inte upptäcktes förrän marsvinen hittades döda. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17621 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU176212022-03-19T02:02:02Z https://stud.epsilon.slu.se/17621/ Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige Cavell, Johanna Animal diseases Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet. Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11 timmar. Marsvin har dessutom en post partum östrus som kan vara från två timmar upp till 25 timmar. Dräktigheten hos marsvin är lång jämfört med andra mindre sällskapsdjur, upp till 72 dygn, och ungarna föds fullt utvecklade med päls och öppna ögon och kan klara sig på fast föda redan vid ett par dagars ålder. Marsvinshonans bäckensymfys breddas upp till 50 gånger sin normala storlek i samband med förlossningen efter en frisättning av relaxin. Förlossningen går i normala fall snabbt med endast cirka tre till sju minuter mellan ungarna. Medelantalet ungar i en kull är två till fyra och vid födseln väger de mellan 45 och 115 gram. Överlevnadschanserna för ungar under 60 gram är dock begränsade. Dystoki beskrivs som ett vanligt förekommande problem hos marsvin. Bakomliggande faktorer är till exempel för stora foster, trångt bäcken, värksvaghet, övervikt hos honan, C-vitaminbrist samt mer ovanliga så som livmoderomvridning och ektopisk dräktighet. En omdebatterad teori är att marsvin som betäcks för första gången vid en ålder över 8–12 månader kan få problem med att bredda sitt bäcken då en broskomvandling av bäckensymfysen har då har skett. Ett tidigare examensarbete inom detta projekt som syftar till en ökad kunskap om dystoki hos marsvin visade att en majoritet av marsvinsuppfödarna i Sverige som medverkade i undersökningen hade upplevt förlossningsproblem hos sina marsvinshonor. Av dessa hade under hälften sökt veterinärvård för sitt marsvin. Diagnosen dystoki kan ställas om marsvinen har haft aktiva krystvärkar i mer än tjugo minuter alternativt intermittenta värkar i över två timmar utan att en unge föds fram. Veterinärvården för marsvin som diagnosticerats med dystoki inkluderar bilddiagnostik, blodprovstagning, eventuell medicinering för att inducera värkarbete, smärtstillning samt eventuellt kejsarsnitt. Syftet med denna studie var att genom att ta del av behandlingsjournaler från marsvin drabbade av dystoki se de vanliga bakomliggande orsakerna till dystoki hos marsvin i Sverige. Vidare intervjuades två kommersiella uppfödare för att undersöka förekomsten och orsaken till dystoki i deras verksamheter. I detta arbete ingår journaler från 14 marsvin som vårdats för dystoki. Det fanns mycket lite material i form av journaler att samla in. Vid granskningen av journalerna sågs att bilddiagnostik och provtagning bara användes i ett fåtal av fallen. I en majoritet av fallen framgår inte klart vad som orsakat marsvinens dystoki men att det skulle röra sig om en oförmåga att bredda bäckenet för marsvin som födde sin första kull går att utesluta i 12 av de 14 fallen. De bakomliggande orsakerna som sågs i flest journaler var fosterorsakade så som för stort foster eller felläge. Hos de kommersiella uppfödarna sågs en förvånansvärt liten förekomst av dystoki i verksamheterna. Uppfödarna jobbade mycket förebyggande för att minska förlossningskomplikationer. Det var svårt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna till dystokierna då dessa ofta inte upptäcktes förrän marsvinen hittades döda. Guinea pigs are popular pets believed to have been domesticated as early as the 500-1000s. The animals enter puberty early, the females about the age of two months and the males about the age of three months. Female guinea pigs are polyestrous with an estrus cycle of 15-17 days where estrus last about 6-11 hours. In addition, guinea pigs have a post-partum estrus which can last for two to twenty-five hours. The gestation period is extended, up to 72 days, and the pups are born fully developed with fur and eyes and can manage to eat solid food when they are just a couple of days old. The female guinea pig’s pelvis must widen up to fifty times its normal size when given birth after a release of relaxin. The parturition is normally fast with only about three to seven minutes between the pups. The average litter size is two to four and the pups weighs between 45 to 115 grams. The chances of survival are limited for pups weighing under 60 grams. Dystocia is described as a common problem among guinea pigs. Underlying factors causing dystocia is for example too large fetuses, a narrow pelvis, uterine atony, obesity in the female, vitamin C deficiency and rarer conditions as uterine distortion and ectopic pregnancy. A controversial theory is that a guinea pig female bred for the first time when reaching an age of about 8-12 months can experience problems of widening the pelvis after the time of pelvic fusion. A previous master thesis within this project aimed at increasing knowledge of guinea pig dystocia showed that a majority of the guinea pig breeders in Sweden taking part in the survey had experienced dystocia in their female guinea pigs. Half of the breeders sought veterinary help for their guinea pig. The diagnosis of dystocia can be made if the guinea pig has had active contractions for over twenty minutes alternatively intermittent contractions for over two hours without a pup being born. Veterinary care for guinea pigs diagnosed with dystocia includes diagnostic imaging, blood sampling, eventual medication to induce labor, pain relief and eventual c-section. The purpose of this study was to determine the common underlying causes of dystocia in guinea pigs in Sweden by accessing treatment records from guinea pigs diagnosed with dystocia. In addition, two commercial breeders were interviewed to investigate the occurrence and cause of dystocia in their businesses. This study includes fourteen treatment records from guinea pigs diagnosed with dystocia. There was very little material in the form of treatment records to collect. Upon review of the treatment records it was seen that diagnostic imaging and blood sampling were used only in a few cases. In most of the cases, it is not clear what caused the dystocia but that it would be an inability to broaden the pelvis of guinea pigs given birth to their first litter could be ruled out in twelve of the cases. The underlying causes that were seen in most of the records were fetal causes such as too large fetus or malposition. Among the commercial breeders a surprisingly small occurrence of dystocia was seen. The commercial breeders worked preventively to reduce the numbers of dystocia in their businesses. It was difficult to draw conclusions about the underlying causes of dystocia in the commercial breeders as these were often not discovered until the guinea pigs were found dead. 2022-03-09 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17621/1/cavell_j_220131.pdf Cavell, Johanna, 2022. Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17621 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Cavell, Johanna Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title | Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title_full | Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title_fullStr | Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title_full_unstemmed | Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title_short | Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige |
| title_sort | orsaker till dystoki hos marsvin i sverige |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17621/ https://stud.epsilon.slu.se/17621/ |