Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus)
Infektiös keratokonjunktivit, IKC, är en ögonsjukdom som drabbar flera arter, däribland ren. Sjukdomen rapporterades på ren för första gången för mer än 100 år sedan, men ännu är mycket okänt kring sjukdomsprevalens, sjukdomsframkallande agens och riskfaktorer för insjuknande. I takt med ett allt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17616/ |
| _version_ | 1855572925189455872 |
|---|---|
| author | Bonevik, Julia |
| author_browse | Bonevik, Julia |
| author_facet | Bonevik, Julia |
| author_sort | Bonevik, Julia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Infektiös keratokonjunktivit, IKC, är en ögonsjukdom som drabbar flera arter, däribland ren. Sjukdomen rapporterades på ren för första gången för mer än 100 år sedan, men ännu är mycket okänt
kring sjukdomsprevalens, sjukdomsframkallande agens och riskfaktorer för insjuknande.
I takt med ett allt varmare klimat får renar svårare att komma åt föda vintertid. En orsak till detta är
omväxlande temperaturer som skapar en isskorpa på betet. Utfodring krävs därför allt oftare. Det
finns indikationer på att stress i samband med utfodring, och andra åtgärder som kräver insamling
av renarna på liten yta, bidrar till ökad förekomst av IKC. Både enstaka fall och utbrott där många
djur drabbas förekommer. Sjukdomsutvecklingen inkluderar en rad olika ögonsymptom, däribland
konjunktivit, kornealödem och kornealulcer i varierande allvarlighetsgrad. Inflammationen kan fortskrida och övergå i panoftalmit; en akut suppurativ inflammation i inre ögat med skleral, ibland
korneal, nekros med spridning till ögonhålan. Slutstadiet är ruptur av ögongloben.
Syftet med studien var att undersöka möjliga sjukdomsframkallande agens hos renar med symptom
på IKC. Möjliga primära sjukdomsorsakande agens är bland annat cervid herpesvirus 2, CvHV2,
och klamydia. CvHV2 klassas som endemisk i renhjordar i Fennoskandinavien och tidigare studier
har konstaterat att CvHV2 är en primärpatogen för IKC. Betydelsen av klamydia är mer osäker.
Tidigare studier har inte kunnat konkludera klamydia som en primärpatogen. I studien analyserades
förekomsten av CvHV2 och klamydia från konjunktivalsvabbar från sjuka och friska renar i den
svenska delen av Sápmi. Svabbarna analyserades med diagnostisk PCR. Provresultaten visade att
både CvHV2 och klamydia förekommer men aldrig samtidigt, varken på individ- eller gruppnivå
(utom i ett fall). Huruvida påvisad klamydia föregåtts av CvHV2 förblir okänt.
Examensarbetet undersökte även vilka eventuella sekundära bakteriella ögoninfektioner som följde
på de förmodade primärpatogenerna. Bland samtliga provtagna renar som påvisade Pseudomonas
aeruginosa som sekundärbakterie var CvHV2 som primärpatogen signifikant vanligare (p = 0,0001)
än klamydia. Klebsiella pneumoniae och Moraxella bovoculi påvisades endast efter positivt klamydiasvar. Staphylococcus aureus var vanligare bland de som testat positivt för klamydia än CvHV2
samt nollgruppen (de som testat negativt för både CvHV2 och klamydia) men inget signifikant samband påvisades.
Remiss tillhörande varje prov utvecklades av Projekt Renöga. Projektet är ett samarbete mellan SVA
och SLU som syftar till att kartlägga förekomst och orsaker till infektionssjukdomar i ögon och mun
hos svenska renar år 2020 till 2022. Remissen samlade information om fyra ämnesområden: provtagning, symptombild för majoriteten av sjuka renar, behandling med antibiotika samt händelser i
renhjorden 0-4 veckor före symptomdebut. Från remissen sammanställdes data avseende ämnena.
Vanligaste symptom bland majoriteten av sjuka renar var klart ögonflöde/blöt kind respektive
gul/vitt sekret följt av röd slemhinna. Då sjukdomsprevalens inte kunde beräknas på grund av otillförlitliga data utgick detta samt vidare analyser av händelser i rengruppen av eventuell betydelse för
sjukdomsutveckling. I dagsläget finns inga framtagna rekommendationer gällande behandling med
antibiotika för produktionsdjuret ren, kaskadprincipen träder in. Analysen av behandlingsrekommendation tog därför avstamp i Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av ögoninflammation hos nöt och får. I första hand rekommenderar Läkemedelsverket topikal behandling med
kloxacillin eller klortetracyklin, möjligen bensylpenicillin avsedd för intramammärt bruk. I andra hand rekommenderas allmänbehandling med tetracyklin. Resultaten från detta examensarbete visade att allmänbehandling med tetracyklin var vanligast. Ingen veterinär behandlade med kloxacillin
eller klortetracyklin. Topikal behandling med bensylpenicillin förekom i enstaka fall. Diskussionen
i examensarbetet förordar tetracyklin som förstahandsval vid behandling av IKC hos ren på grund
av de resultat som framkommit avseende förekomst av sekundära bakterier, MRL, karens samt rennäringens unika förutsättningar. Diskussionen argumenterar även för, utan vetenskapliga studier på
ren, att atropin kan användas som kompletterande behandling utöver antimikrobiell behandling vid
tecken på uveit, såsom kornealödem. Samma resonemang förs avseende behandling med allmän
NSAID eller kortikosteroider vid tecken på smärta. Vid mycket allvarliga ögonskador, exempelvis
djupgående ulcer eller perforation, förordas avlivning av djurskyddsskäl. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17616 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU176162022-03-12T02:01:06Z https://stud.epsilon.slu.se/17616/ Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) Bonevik, Julia Animal diseases Infektiös keratokonjunktivit, IKC, är en ögonsjukdom som drabbar flera arter, däribland ren. Sjukdomen rapporterades på ren för första gången för mer än 100 år sedan, men ännu är mycket okänt kring sjukdomsprevalens, sjukdomsframkallande agens och riskfaktorer för insjuknande. I takt med ett allt varmare klimat får renar svårare att komma åt föda vintertid. En orsak till detta är omväxlande temperaturer som skapar en isskorpa på betet. Utfodring krävs därför allt oftare. Det finns indikationer på att stress i samband med utfodring, och andra åtgärder som kräver insamling av renarna på liten yta, bidrar till ökad förekomst av IKC. Både enstaka fall och utbrott där många djur drabbas förekommer. Sjukdomsutvecklingen inkluderar en rad olika ögonsymptom, däribland konjunktivit, kornealödem och kornealulcer i varierande allvarlighetsgrad. Inflammationen kan fortskrida och övergå i panoftalmit; en akut suppurativ inflammation i inre ögat med skleral, ibland korneal, nekros med spridning till ögonhålan. Slutstadiet är ruptur av ögongloben. Syftet med studien var att undersöka möjliga sjukdomsframkallande agens hos renar med symptom på IKC. Möjliga primära sjukdomsorsakande agens är bland annat cervid herpesvirus 2, CvHV2, och klamydia. CvHV2 klassas som endemisk i renhjordar i Fennoskandinavien och tidigare studier har konstaterat att CvHV2 är en primärpatogen för IKC. Betydelsen av klamydia är mer osäker. Tidigare studier har inte kunnat konkludera klamydia som en primärpatogen. I studien analyserades förekomsten av CvHV2 och klamydia från konjunktivalsvabbar från sjuka och friska renar i den svenska delen av Sápmi. Svabbarna analyserades med diagnostisk PCR. Provresultaten visade att både CvHV2 och klamydia förekommer men aldrig samtidigt, varken på individ- eller gruppnivå (utom i ett fall). Huruvida påvisad klamydia föregåtts av CvHV2 förblir okänt. Examensarbetet undersökte även vilka eventuella sekundära bakteriella ögoninfektioner som följde på de förmodade primärpatogenerna. Bland samtliga provtagna renar som påvisade Pseudomonas aeruginosa som sekundärbakterie var CvHV2 som primärpatogen signifikant vanligare (p = 0,0001) än klamydia. Klebsiella pneumoniae och Moraxella bovoculi påvisades endast efter positivt klamydiasvar. Staphylococcus aureus var vanligare bland de som testat positivt för klamydia än CvHV2 samt nollgruppen (de som testat negativt för både CvHV2 och klamydia) men inget signifikant samband påvisades. Remiss tillhörande varje prov utvecklades av Projekt Renöga. Projektet är ett samarbete mellan SVA och SLU som syftar till att kartlägga förekomst och orsaker till infektionssjukdomar i ögon och mun hos svenska renar år 2020 till 2022. Remissen samlade information om fyra ämnesområden: provtagning, symptombild för majoriteten av sjuka renar, behandling med antibiotika samt händelser i renhjorden 0-4 veckor före symptomdebut. Från remissen sammanställdes data avseende ämnena. Vanligaste symptom bland majoriteten av sjuka renar var klart ögonflöde/blöt kind respektive gul/vitt sekret följt av röd slemhinna. Då sjukdomsprevalens inte kunde beräknas på grund av otillförlitliga data utgick detta samt vidare analyser av händelser i rengruppen av eventuell betydelse för sjukdomsutveckling. I dagsläget finns inga framtagna rekommendationer gällande behandling med antibiotika för produktionsdjuret ren, kaskadprincipen träder in. Analysen av behandlingsrekommendation tog därför avstamp i Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av ögoninflammation hos nöt och får. I första hand rekommenderar Läkemedelsverket topikal behandling med kloxacillin eller klortetracyklin, möjligen bensylpenicillin avsedd för intramammärt bruk. I andra hand rekommenderas allmänbehandling med tetracyklin. Resultaten från detta examensarbete visade att allmänbehandling med tetracyklin var vanligast. Ingen veterinär behandlade med kloxacillin eller klortetracyklin. Topikal behandling med bensylpenicillin förekom i enstaka fall. Diskussionen i examensarbetet förordar tetracyklin som förstahandsval vid behandling av IKC hos ren på grund av de resultat som framkommit avseende förekomst av sekundära bakterier, MRL, karens samt rennäringens unika förutsättningar. Diskussionen argumenterar även för, utan vetenskapliga studier på ren, att atropin kan användas som kompletterande behandling utöver antimikrobiell behandling vid tecken på uveit, såsom kornealödem. Samma resonemang förs avseende behandling med allmän NSAID eller kortikosteroider vid tecken på smärta. Vid mycket allvarliga ögonskador, exempelvis djupgående ulcer eller perforation, förordas avlivning av djurskyddsskäl. Infectious keratoconjunctivitis, IKC is an eye disease that affects several species, including reindeer. The disease was first reported on reindeer more than 100 years ago, but much is still unknown about disease prevalence, pathogens and risk factors for disease. In step with an increasingly warmer climate, reindeer find it more difficult to access food in winter. Feeding is therefore increasingly required. There are indications that stress associated with feeding, and other measures that require the collection of reindeer in a small area, contribute to an increased incidence of IKC. Both isolated cases and outbreaks occur. The development of the disease includes several different eye symptoms, including conjunctivitis, corneal edema, and corneal ulcers. The inflammation can progress and turn into panophthalmitis; an acute suppurative inflammation of the inner eye with spread to the eye socket. The final stage is rupture of the eyeball. The purpose of the study was to investigate which potential pathogenic agents the reindeer with clinical signs of IKC carry. Potential primary pathogens agents include cervid herpesvirus 2, CvHV2, and chlamydia. CvHV2 is classified as an endemic pathogen in reindeer herds in Fennoscandinavia, and previous studies have found that CvHV2 is a primary pathogen for IKC. The significance of chlamydia is more uncertain. Previous studies have not been able to conclude chlamydia as a primary pathogen. The study analyzed the prevalence of CvHV2 and chlamydia from conjunctival eye swabs from sick and healthy reindeer in the Swedish part of Sápmi with diagnostic PCR. The test results showed that both CvHV2 and chlamydia occur but never simultaneously, neither at the individual nor group level (except in one case). Whether detected chlamydia was preceded by CvHV2 remains unknown. The thesis also examined which possible secondary bacterial eye infections followed the suspected primary pathogens. Among all samples that detected Pseudomonas aeruginosa as a secondary bacterium, CvHV2 as a primary pathogen was significantly more common than chlamydia (p = 0,0001). Klebsiella pneumoniae and Moraxella bovoculi were detected only after positive chlamydia response. Staphylococcus aureus was more common among those that tested positive for chlamydia than CvHV2 and the zero group (those who tested negative for both CvHV2 and chlamydia) but no significant association was detected. The referral associated with each sample was developed by Projekt Renöga. The project is a collaboration between SVA and SLU that aims to map the incidence and causes of infectious diseases in the eyes and mouths of Swedish reindeer from 2020 to 2022. The referral gathered information on four subject topics: sampling, symptoms for the majority of sick reindeer treatment with antibiotics, and events in the reindeer herd 0-4 weeks before the onset of symptoms. From the referral, data regarding the topics were compiled. The most common symptoms among the majority of sick reindeer were clear eye flow/wet cheek and yellow/white secretion followed by red mucosa. Due to a lack of reliable data, the prevalence of the disease and events in the reindeer herd 0-4 weeks before the onset of symptoms of possible significance for disease development could not be calculated. At present, there are no recommendations regarding treatment with antibiotics for reindeer. The analysis was therefore based on the Swedish Medical Products Agency´s recommendations on ocular inflammation in cattle and sheep. In the first instance, the Medical Products Agency recommends topical treatment with cloxacillin or chlortetracycline, possibly benzylpenicillin intended for intramammary use. In the alternative, general treatment with tetracycline is recommended. The results from this thesis showed that general treatment with tetracycline was most common. No veterinarian used cloxacillin or chlortetracycline. Topical treatment with benzylpenicillin occurred in isolated cases. The discussion in the thesis advocates tetracycline as first choice of treatment due to the results that have emerged regarding the presence of secondary bacteria, MRL, waiting period and the reindeer husbandry’s unique conditions. The discussion also argues that, without scientific studies on reindeer, atropine as a possible adjunctive therapy in addition to antimicrobial therapy in case of signs of uveitis, such as corneal edema. The same reasoning is given regarding treatment with general NSAIDs or corticosteroids in case of signs of pain. In case of very serious eye injuries, such as deep corneal ulcers or perforation of the eye ball, euthanasia for animal welfare reasons is recommended. 2022-03-09 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17616/1/bonevik_j_220128.pdf Bonevik, Julia, 2022. Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus). Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17616 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Bonevik, Julia Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title | Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_full | Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_fullStr | Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_full_unstemmed | Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_short | Infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_sort | infektiös keratokonjunktivit hos semidomesticerad ren (rangifer tarandus tarandus) |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17616/ https://stud.epsilon.slu.se/17616/ |