Går det att öka graden av självförsörjning?
Ett omtalat uttryck är LRF:s (Lantbrukarnas riksförbund) påstående om att ”varannan tugga i Sverige är importerad”. Det innebär att Sveriges totala självförsörjningsgrad uppgår till 50 procent och landet är därmed beroende av importhandel. Svensk nötköttsproduktion har en stor betydelse för jordbruk...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2022
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/17609/ |
| Summary: | Ett omtalat uttryck är LRF:s (Lantbrukarnas riksförbund) påstående om att ”varannan tugga i Sverige är importerad”. Det innebär att Sveriges totala självförsörjningsgrad uppgår till 50 procent och landet är därmed beroende av importhandel. Svensk nötköttsproduktion har en stor betydelse för jordbrukets uthållighet. Nötkreatur beskrivs som ”motorn för matproduktion” i Sverige och är därmed en viktig förutsättning för att kunna säkra en bättre självförsörjning av mat i händelse av krig eller annan händelse. Självförsörjningsgraden av nötkött i Sverige har förändrats över tid. Enligt Jordbruksverket har nötkreaturen i Sverige inte varit så få till antalet sedan 1981, då husdjursstatistiken grundades. Sverige har sedan början på 1800-talet varit nettoexportör av spannmål. Självförsörjningsgraden är över 100 procent och landet producerar mer än vad som konsumeras. Under ett år då spannmålsskörden har gett normalstora skördar exporteras hälften till andra länder, vilket gör Sverige till en stor exportör inom spannmål.
Den här uppsatsen syftar till att bidra med förståelse för hur Sveriges självförsörjningsgrad kan ökas med avseende på nötköttsproduktion. För att förstå vilka faktorer som påverkar självförsörjningsgraden behöver läsaren även förstå vilka marknadsvillkor som finns och hur attityder påverkar producenternas beslutsfattande. Producenterna påverkas av marknadsvillkoren, utifrån dessa tar producenterna beslut som sedan påverkar självförsörjningsgraden. De produktioner som jämförs är nötkött och spannmål.
De teoretiska ramverk som uppsatsen grundas på är beslutsteori, teorier om attityder samt SWOT-analys. Uppsatsen är utförd genom kvalitativ forskningsmetod, med en narrativ litteratur-genomgång. Fem respondenter intervjuades och fick besvara de frågor som redogörs i bilaga 1. Deras svar återges i kapitel 4.
Uppsatsens resultat visar att olika marknadsmässiga villkor för produktionerna har skapat de attityder som finns bland människor i samhället. Eftersom det är människor som bestämmer vilka marknadsvillkor som ska finnas, kan det konstateras att producenternas beslutsfattande tydligt kan kopplas ihop med individers attityder. Producenternas beslut angående sina verksamheter är ett resultat av de marknadsvillkor som finns. Producenternas beslut resulterar i sin tur i den självförsörjningsgrad som Sverige har. |
|---|