Vatten utan gränser
Denna uppsats behandlar utmaningar som uppkommer med ökad nederbörd till följd av de pågående klimatförändringarna i kombination med ökad platsbrist i urban miljö. Utvecklingen av system som kan bemöta dessa utmaningar och förändra bilden av dagvatten från ett problem till ett naturligt inslag i...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17559/ |
| Sumario: | Denna uppsats behandlar utmaningar som uppkommer med ökad nederbörd till följd av
de pågående klimatförändringarna i kombination med ökad platsbrist i urban miljö.
Utvecklingen av system som kan bemöta dessa utmaningar och förändra bilden av
dagvatten från ett problem till ett naturligt inslag i stadsmiljön sker ständigt. I denna
uppsats behandlas främst utmaningarna med hållbar dagvattenhantering och BGGsystem vilket betyder blå, grön, grå-system. Till grund för uppsatsen ligger en hypotes
om att förutsättningarna för implementering av det multifunktionella BGG-systemet
skiljer sig på offentlig platsmark och på kvartersmark. Metoder som används för
genomförandet av arbetet är en litteraturstudie samt en referensstudie av två olika
platser. Referensstudien har baserat på intervjuer med sakkunniga inom ämnet.
Syftet är att identifiera de förutsättningar som finns för implementering av BGG-system
på offentlig platsmark och på kvartersmark och hur samverkan kring dagvattenhantering
kan förbättras oberoende av ägandegränser i urban miljö. Målet är att redogöra för vilka
förutsättningarna är på offentlig platsmark och kvartersmark samt redovisa vägledande
förslag på tillvägagångssätt för ökad samverkan kopplat till utvecklandet och
implementeringen av BGG-system i urbana miljöer.
Resultatet visar att förutsättningarna för implementering av BGG-system på offentlig
platsmark och kvartersmark i grunden är lika. De skillnader som finns utgörs främst av
platsens storlek, form och behov. Då BGG-systemet består av olika teknikområden är
kunskapen om systemet och samverkan viktig genom hela processen, från planering till
gestaltning, anläggning, drift och underhåll. De behov som systemet kan bidra till att
uppfylla utgörs främst av rening och fördröjning i en omfattning som beror på vilken yta
BGG-systemet ska implementeras på.
Samverkan är en stor del i arbetet med hållbar dagvattenhantering och utan en
fungerande samverkan kring kostnad, planering och anläggning är risken stor att
konstruktioner som BGG-systemet inte implementeras i urban miljö. Med tvärfunktionell
organisationsstruktur där alla arbetar mot samma mål, likt projektformer med gemensam
projektbudget, ökar möjligheterna att åtgärder som gynnar hållbar dagvattenhantering
genomförs.
Genom ett gemensamt helhetsperspektiv och ansvar för den urbana miljön med fokus
på dagvattenhantering oberoende av ägandegränser kan förändring ske. Detta kräver
en förändrad syn på hantering av dagvatten och klimatförändringarna kopplat till vatten.
Riktlinjer och mål behöver konkretiseras på nationell nivå och måste prioriteras i alla led
och på alla nivåer. Det är av största vikt att vi ser vatten som en resurs och inte ett
problem. Vatten har inga gränser. |
|---|