Baksidan av djurskyddsarbetet
En viktig del av veterinärers roll i samhället är upprätthållandet av svenskt djurskydd. Ett av veterinärens verktyg är djurskyddsanmälningar, och veterinärer har en lagstadgad plikt att anmäla misstanke om brott mot djurskyddslagstiftningen till länsstyrelsen. Tyvärr har det under senare år larm...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17545/ |
| Sumario: | En viktig del av veterinärers roll i samhället är upprätthållandet av svenskt djurskydd. Ett av
veterinärens verktyg är djurskyddsanmälningar, och veterinärer har en lagstadgad plikt att anmäla
misstanke om brott mot djurskyddslagstiftningen till länsstyrelsen. Tyvärr har det under senare år
larmats om ett allt hårdare arbetsklimat för djurhälsopersonal från flera instanser. Detta kan gälla
allt från missnöje med behandlingskostnader till missnöje med behandlingsresultatet. Det ses en
negativ trend där incidenter med hot och hat ökar, både på arbetsplatsen och i sociala medier.
Veterinärer är speciellt utsatta under fysiska besök och upplever en ökande otrygghet på
arbetsplatsen. Det praktiska djurskyddsarbetet som utförs av veterinärer riskerar att påverkas
negativt av det rådande arbetsklimatet. Studien syftade till att undersöka om det finns en koppling
mellan djurskyddsarbetet som utförs av kliniskt verksamma veterinärer i samband med djurskyddsanmälningar och de upplevelser av hot, trakasserier och våld som veterinärer utsätts för. Om möjligt
ämnade studien även att belysa problem kring djurskyddsarbetet som möjligen kan ligga till grund
för framtida diskussioner om utvecklandet av en mer trygg och säker process kring djurskyddsanmälningar för veterinärkåren. För att studera detta delades studien upp i två delar. En webbenkät
riktades mot kliniskt verksamma veterinärer i Sverige. Enkätens syfte var att undersöka veterinärers
syn på djurskyddsarbete och huruvida det finns en koppling mellan deras djurskyddsarbete i
samband med djurskyddsanmälningar och upplevda hot, trakasserier och/eller våld. Det inkom 240
svar, varav 210 fullständiga. Den andra delen av studien baserades på en kvantitativ undersökning
av djurskyddsanmälningar inlämnade av kliniskt verksamma veterinärer till länsstyrelserna i fem
län mellan 2019-01-01 och 2021-08-31. Syftet var att identifiera de vanligaste anledningarna till att
anmälningar görs av veterinärer och om/i vilken utsträckning dessa innehåller hänvisningar till hot,
trakasserier eller våld mot veterinärer eller annan djurhälsopersonal. Totalt studerades 278 djurskyddsanmälningar.
Resultatet visar att en tredjedel (33 %) av de medverkande veterinärerna någon gång utsatts för
hot eller trakasserier under en process med djurskyddsanmälan. Det vanligaste var uthängningar i
sociala medier och hot om motanmälan till ansvarsnämnden eller hot mot anställning och karriär.
Ingen veterinär rapporterade sig ha utsatts för fysiskt våld mot den egna personen, men fem
rapporterade sig ha bevittnat våld mot en kollega i sammanhanget. Totalt ansåg 84 % av respondenterna att djurskyddsarbetet kring djurskyddsanmälningar var förenat med risker för hot och
trakasserier, och hälften (53 %) ansåg att det försämrats på grund av detta, bland annat genom
minskad anmälningsbenägenhet. Drygt en femtedel (22 %) av de medverkande veterinärerna hade
vid minst ett tillfälle avstått att anmäla djurskyddsfall på grund av riskerna med hot, trakasserier och
våld. Av de studerade djurskyddsanmälningarna innefattade 6 % hänvisningar till hot och samtliga
av dessa involverade fall med vanvård, djurmisshandel eller djurägare som nekat vård. En tydlig
koppling mellan djurskyddsanmälningar och hot och trakasserier kunde ses i studieresultatet. Våld
ansågs inte lika starkt kopplat enligt de medverkande veterinärerna i enkäten och inga av de
studerade djurskyddsanmälningarna nämnde incidenter med fysiskt våld. Studiens enkätsvar visar
på flera förbättringsområden för att öka tryggheten vid djurskyddsanmälningar för veterinärer.
Framför allt ses behov av ökat förtroende för länsstyrelsernas hantering av anmälningar, ökat stöd
och en översyn av möjligheterna för veterinärer att anmäla anonymt, fler utbildningsmöjligheter och
förbättrad hantering av hot på arbetsplatsen och i sociala medier. Resultatet indikerar att den rådande
arbetssituationen påverkar anmälningsbenägenhet negativt, och riskerna med hot och trakasserier
kan sannolikt vara en bidragande orsak till det relativt begränsade antalet djurskyddsanmälningar
som inkommer från veterinärer varje år. |
|---|