Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser
I och med den urbaniseringstrend som råder har industriområden, som tidigare legat i stadens utkant, växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge, attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det görs kan man välja att enbart...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17398/ |
| _version_ | 1855572893209985024 |
|---|---|
| author | Ruist, Emilia |
| author_browse | Ruist, Emilia |
| author_facet | Ruist, Emilia |
| author_sort | Ruist, Emilia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I och med den urbaniseringstrend som råder har
industriområden, som tidigare legat i stadens utkant,
växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten
läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge,
attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det
görs kan man välja att enbart fokusera på nuet eller
använda platsens historia och integrera den i det
nya sammanhang som skapas. Väljer man det senare
kommer man stå inför val: Vilken och vems historia?
Hur ska historien förmedlas? Vad vill man uppnå? osv.
Syftet med arbetet är att bidra till ökad förståelse
för kulturarvets potential i stadsomvandlingar av
industriområden. Med hjälp av en litteraturstudie
och referensstudier av två platser som redan
genomgått omvandlingen från industriområden
till nya stadsdelar, utrönandes vad kulturarv kan
bidra med till ett nutida och framtida samhälle
och hur platsers industrihistoria kan tas tillvara på
i stadsomvandlingsprocesser. Det resulterade i
uppsatsens mål vilket var att ta fram designstrategier
och implementera dessa i ett översiktligt
gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri i
Kungälv som är inspirerat av platsens industriella
historia. År 2022 flyttar bageriet sin produktion
från Kungälv utomlands och området ska därefter
planläggas för bostäder. Arbetet visar att kulturarv
är ett resultat av vår sociala och intellektuella
kontext och blir till i en dynamisk process mellan
materiella och immateriella företeelser och en
person eller ett samhälle. De väljs ut och blir till
eftersom de fyller ett behov hos oss. Kulturarv kan
för en plats vara identitetsskapande vilket i sin tur
kan skapa en känsla av grupptillhörighet men också
verka exkluderande. De kan främja relationen mellan
människa och plats, göra att vi mår bra när vi är på
platsen och tänker på den och saknar den när vi
inte är det. Industrialismen förändrade samhället
i grunden, därför kan det industriella kulturarvet
hjälpa oss att förstå dåtidens såväl som samtidens
samhälle. Vet man varifrån man kom är det lättare
att veta vilken riktningen man ska, därför kan det
industriella arvet ge riktningen till hur samhället
kan utvecklas i framtiden. Därtill kan det synliggöra
relationen mellan människa och natur och på så sätt
verka miljöfrämjande. I stadsomvandlingsprocesser
bör kulturarvet tas tillvara på genom att valen görs
i en inkluderande process, inte av experter bakom
låsta dörrar. Eftersom staden är i ständig omvandling
bör man säkra det historiska perspektivet för
framtiden i designstrategier som tål att området
vidareutvecklas. De strategier det här arbetet bidrar
med, och vilka exemplifieras i gestaltningsförslaget
för Göteborgs kexbageri, är att synliggöra de
relationer som varit av vikt för områdets utveckling
och skapa en kontinuitet i riktningar, strukturer,
namn och funktioner. Att återbruka byggnader och
material i den nya designen och göra en utformning
som triggar upptäckarglädje så att besökaren vill
veta mer om platsen och dess ursprung. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17398 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU173982021-12-07T02:01:29Z https://stud.epsilon.slu.se/17398/ Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser Ruist, Emilia Landscape architecture I och med den urbaniseringstrend som råder har industriområden, som tidigare legat i stadens utkant, växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge, attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det görs kan man välja att enbart fokusera på nuet eller använda platsens historia och integrera den i det nya sammanhang som skapas. Väljer man det senare kommer man stå inför val: Vilken och vems historia? Hur ska historien förmedlas? Vad vill man uppnå? osv. Syftet med arbetet är att bidra till ökad förståelse för kulturarvets potential i stadsomvandlingar av industriområden. Med hjälp av en litteraturstudie och referensstudier av två platser som redan genomgått omvandlingen från industriområden till nya stadsdelar, utrönandes vad kulturarv kan bidra med till ett nutida och framtida samhälle och hur platsers industrihistoria kan tas tillvara på i stadsomvandlingsprocesser. Det resulterade i uppsatsens mål vilket var att ta fram designstrategier och implementera dessa i ett översiktligt gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri i Kungälv som är inspirerat av platsens industriella historia. År 2022 flyttar bageriet sin produktion från Kungälv utomlands och området ska därefter planläggas för bostäder. Arbetet visar att kulturarv är ett resultat av vår sociala och intellektuella kontext och blir till i en dynamisk process mellan materiella och immateriella företeelser och en person eller ett samhälle. De väljs ut och blir till eftersom de fyller ett behov hos oss. Kulturarv kan för en plats vara identitetsskapande vilket i sin tur kan skapa en känsla av grupptillhörighet men också verka exkluderande. De kan främja relationen mellan människa och plats, göra att vi mår bra när vi är på platsen och tänker på den och saknar den när vi inte är det. Industrialismen förändrade samhället i grunden, därför kan det industriella kulturarvet hjälpa oss att förstå dåtidens såväl som samtidens samhälle. Vet man varifrån man kom är det lättare att veta vilken riktningen man ska, därför kan det industriella arvet ge riktningen till hur samhället kan utvecklas i framtiden. Därtill kan det synliggöra relationen mellan människa och natur och på så sätt verka miljöfrämjande. I stadsomvandlingsprocesser bör kulturarvet tas tillvara på genom att valen görs i en inkluderande process, inte av experter bakom låsta dörrar. Eftersom staden är i ständig omvandling bör man säkra det historiska perspektivet för framtiden i designstrategier som tål att området vidareutvecklas. De strategier det här arbetet bidrar med, och vilka exemplifieras i gestaltningsförslaget för Göteborgs kexbageri, är att synliggöra de relationer som varit av vikt för områdets utveckling och skapa en kontinuitet i riktningar, strukturer, namn och funktioner. Att återbruka byggnader och material i den nya designen och göra en utformning som triggar upptäckarglädje så att besökaren vill veta mer om platsen och dess ursprung. Due to urbanization industrial areas which previously were located in the outskirts of the city have grown into the city center. When the industrial production are closed down the area becomes attractive to redevelop into new districts due to its central location. When doing this you can choose to only focus on the present or use the history of the place and integrate it into the new context that is created. If you choose the latter, you will be faced with choices: Which and whose history? How should the history be presented? What do you want to achieve? etcetera. The purpose of this essay is to contribute to an increased understanding of the potential of cultural heritage in urban redevelopment of industrial areas. By using a literature study and reference studies of two places that already have been redeveloped from industrial areas to new urban areas, this paper seeks to bring forward what cultural heritage can contribute with to the present and future society and how places' industrial history can be utilized in urban redevelopment processes. This resulted in the thesis' aim which was to develop design strategies and implement these in a general design proposal for Gothenburg's biscuit bakery in Kungälv, which is inspired by the site's industrial history. In 2022 the bakery will move the production from Kungälv to abroad and afterwards the area is planned to be turned into a new neigburhood for housing. This paper shows that cultural heritage is a result of our social and intellectual context and is created in a dynamic process between tangible and intangible phenomena and a person or a society. They are selected and created because they fill a need within us. Cultural heritage can create identity, which in turn can create a feeling of group belonging but also exclude people from that sence of belonging. They can give nutriment to the relationship between people and place, make us feel good when we are there and think about the place and miss it when we are not. The industrial revolution changed society fundamentally, therefore the industrial cultural heritage can help us understand the society of yesterday as well as that of today. If you know where you came from it is easier to know in which direction to go forward, therefore the industrial heritage can provide the direction on how the society can develop in the future. In addition, it can make the relationship between people and nature more visible and thus have a positive effect on environmental care. The cultural heritage should be taken advantage of in urban redevelopent processes in an inclusive process, not by experts behind closed doors. If the historical perspective is to be maintained for the future it need to be secured in design strategies that can withstand the area's further development because the city is constantly developing. The strategies that this paper contributes with and which are exemplified in the design proposal for Gothenburg's biscuit bakery, are to make the relationships that have been important for the area's development visible and create continuity in directions, structures, names and functions. To reuse buildings and materials in the new design and make a design that triggers the joy of discovery so that the visitor wants to know more about the place and its past. 2021-11-25 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17398/3/ruist_e_211116.pdf Ruist, Emilia, 2021. Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser : exemplifierat med ett gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17398 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Ruist, Emilia Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title | Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title_full | Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title_fullStr | Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title_full_unstemmed | Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title_short | Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| title_sort | det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17398/ https://stud.epsilon.slu.se/17398/ |