Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser
I och med den urbaniseringstrend som råder har industriområden, som tidigare legat i stadens utkant, växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge, attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det görs kan man välja att enbart...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17398/ |
| Sumario: | I och med den urbaniseringstrend som råder har
industriområden, som tidigare legat i stadens utkant,
växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten
läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge,
attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det
görs kan man välja att enbart fokusera på nuet eller
använda platsens historia och integrera den i det
nya sammanhang som skapas. Väljer man det senare
kommer man stå inför val: Vilken och vems historia?
Hur ska historien förmedlas? Vad vill man uppnå? osv.
Syftet med arbetet är att bidra till ökad förståelse
för kulturarvets potential i stadsomvandlingar av
industriområden. Med hjälp av en litteraturstudie
och referensstudier av två platser som redan
genomgått omvandlingen från industriområden
till nya stadsdelar, utrönandes vad kulturarv kan
bidra med till ett nutida och framtida samhälle
och hur platsers industrihistoria kan tas tillvara på
i stadsomvandlingsprocesser. Det resulterade i
uppsatsens mål vilket var att ta fram designstrategier
och implementera dessa i ett översiktligt
gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri i
Kungälv som är inspirerat av platsens industriella
historia. År 2022 flyttar bageriet sin produktion
från Kungälv utomlands och området ska därefter
planläggas för bostäder. Arbetet visar att kulturarv
är ett resultat av vår sociala och intellektuella
kontext och blir till i en dynamisk process mellan
materiella och immateriella företeelser och en
person eller ett samhälle. De väljs ut och blir till
eftersom de fyller ett behov hos oss. Kulturarv kan
för en plats vara identitetsskapande vilket i sin tur
kan skapa en känsla av grupptillhörighet men också
verka exkluderande. De kan främja relationen mellan
människa och plats, göra att vi mår bra när vi är på
platsen och tänker på den och saknar den när vi
inte är det. Industrialismen förändrade samhället
i grunden, därför kan det industriella kulturarvet
hjälpa oss att förstå dåtidens såväl som samtidens
samhälle. Vet man varifrån man kom är det lättare
att veta vilken riktningen man ska, därför kan det
industriella arvet ge riktningen till hur samhället
kan utvecklas i framtiden. Därtill kan det synliggöra
relationen mellan människa och natur och på så sätt
verka miljöfrämjande. I stadsomvandlingsprocesser
bör kulturarvet tas tillvara på genom att valen görs
i en inkluderande process, inte av experter bakom
låsta dörrar. Eftersom staden är i ständig omvandling
bör man säkra det historiska perspektivet för
framtiden i designstrategier som tål att området
vidareutvecklas. De strategier det här arbetet bidrar
med, och vilka exemplifieras i gestaltningsförslaget
för Göteborgs kexbageri, är att synliggöra de
relationer som varit av vikt för områdets utveckling
och skapa en kontinuitet i riktningar, strukturer,
namn och funktioner. Att återbruka byggnader och
material i den nya designen och göra en utformning
som triggar upptäckarglädje så att besökaren vill
veta mer om platsen och dess ursprung. |
|---|