Olika trädsubstrats vattenhållande kapacitet och dräneringsförmåga
I takt med klimatförändringarnas framfart, med bland annat högre temperaturer och mer extrema skyfall, riktas det alltmer fokus på de reglerande ekosystemtjänster som träden kan erbjuda oss i det urbana landskapet. För att träden ska kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas krävs att d...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/17264/ |
| Summary: | I takt med klimatförändringarnas framfart, med bland annat högre temperaturer och mer extrema
skyfall, riktas det alltmer fokus på de reglerande ekosystemtjänster som träden kan erbjuda oss i det
urbana landskapet. För att träden ska kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas krävs att
de når en hög ålder och därmed också större volymer i krona och stam. För att träden ska få chans
till en långsiktig utveckling krävs rätt förhållanden, både ovan som under mark. Städernas förtätning
skapar platsbrist och för att stadsträdens växtbäddar ska kunna erbjuda rätt markfysikaliska
egenskaper och volym behöver de ta plats även under stadens trafik och behöver därför bestå av
bärande material som tål stadens påfrestningar. Parallellt med dessa egenskaper ökar efterfrågan på
växtbäddar som kan ta emot dagvatten för att avlasta våra VA-ledningar. För att dessa växtbäddar
ska vara effektiva behöver de ha en god infiltrationsförmåga, nå fältkapacitet inom rimlig tid för att
undvika att skapa syrefattiga miljöer för trädrötterna och samtidigt kunna erbjuda markfukt under
en längre period.
Växtbäddarnas utformning och innehåll har varierat genom åren och praktikerna provar sig fram
utan några egentliga undersökningar på dess effektivitet. Mot bakgrund av detta har denna studie
valt att studera vattnets rörelse i de mest förekommande substratblandningarna som används i
Sverige idag.
För att kunna studera vattnets rörelse har jordfuktmätare samt vattennivåmätare sänkts ner i tre
olika IBC tankar, som är 1 m3 vardera, fyllda med tre olika substratblandningar: AMA B-jord, skärv
med pimpsten samt skärv med biokol och kompost. Tankarna representerar stora jordprov som ska
efterlikna växtbäddar för träd i stadsmiljö.
Denna studie har kunnat bekräfta att substratblandningar av material med stora porer, mer
specifikt blandningen av skärv och pimpsten hade högst dräneringskapacitet och därmed nådde
fältkapacitet först, medan material med mindre porer tog längre tid på sig att nå fältkapacitet, men
erhöll ett större vattenmagasin över längre tid under torka. Dessvärre kunde resultaten inte
kompletteras med information om substratens fuktighetshållande egenskaper då fuktmätaren inte
gav pålitliga data i detta försök. |
|---|