Råbysjön ur olika aspekter
Medvetenheten om miljöhot ökar och allt högre krav ställs vid stadsutveckling. Dessa krav behöver bemötas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vattenhantering införs mer och mer i lagar och dess ändamål är att skydda och förvalta våra vattenmiljöer på ett hållbart sätt. För at...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15960/ |
| Sumario: | Medvetenheten om miljöhot ökar och allt högre krav ställs vid stadsutveckling. Dessa krav
behöver bemötas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vattenhantering
införs mer och mer i lagar och dess ändamål är att skydda och förvalta våra vattenmiljöer på
ett hållbart sätt. För att minska belastningen på ledningsnätet, minska översvämningsrisken
och samtidigt möta kraven som ställs i bland annat EU:s vattendirektiv, är en hållbar
dagvattenhantering viktig. Att använda vattnet på plats istället för att avleda det, kan bidra
med flera nyttor. En öppen dagvattendamm är ett exempel på hållbar dagvattenhantering, som
bidrar till fördröjning och rening av dagvattnet men som även medför andra nyttor som
biologisk mångfald och en attraktiv vistelsemiljö. För att uppnå syftet med dagvattendammen
är det viktigt att konsulter och kommuner har tillgång till kunskap inom området så att
utförandet blir korrekt. Men hur utformas en dagvattendamm för att uppfylla sitt syfte på
bästa sätt? Och hur väl åtföljs dessa faktorer i projekteringen? Det kommer detta
examensarbete handla om.
Syftet med detta examensarbete är att identifiera avvikelser mellan vad som enligt litteraturen
är viktigt för utformning av dagvattendammar, utformningsförslag i förprojekteringen samt
Råbysjöns utformning i dag. Aspekter som valts ut att jämföra är biologisk mångfald,
förbättrad vattenkvalitet, drift och skötsel, samt säkerhet. Slutligen redovisas eventuella
förslag på faktorer som skulle kunna projekterats annorlunda för att förbättra förutsättningarna
för dessa aspekter.
Litteraturstudier har gjorts för att få en djupare insikt i hur en damm bör utformas för att
uppnå viktiga funktioner avseende biologisk mångfald, förbättrad vattenkvalitet, drift och
skötsel, samt säkerhet. Efter litteraturstudierna följer en fallstudie på Råbysjöns
förprojektering och senare en studie på hur Råbysjön lever upp till kriterierna i dag utifrån
faktorerna biologisk mångfald, förbättrad vattenkvalitet, drift och skötsel, samt säkerhet.
Mailkontakt har förutom med Ramboll även etablerats med personer med olika kompetenser
på Lunds kommun och VA-syd. Dessa personer har alla varit med vid olika skeden av
Råbysjöns tillkomst. Insamling av material såsom fördjupad översiktsplan, bygghandlingar,
relationshandlingar mm har gjorts för att få information om Råbysjön och dess tillkomst. Ett
antal platsbesök har gjorts för att studera Råbysjöns utformning och funktioner som anses
vara viktiga för en damm. En jämförelse har sedan gjorts mellan litteraturstudien,
förprojekteringen och hur Råbysjön ser ut och fungerar i dag. Några avvikelser har
identifierats i jämförelsen mellan plan och resultat. Avslutningsvis har förslag lämnats på vad
som enligt litteraturstudien skulle kunna förbättra förutsättningarna för de utvalda aspekterna. |
|---|