Utvintrande mellangrödor i höstraps
Höstraps är en viktig avbrottsgröda i spannmålsdominerande växtföljder, och odlingen av höstraps har ökat i Sverige de senaste tjugo åren. Rapsen är normalt utsatt för ett högt tryck från ogräs och skadegörare, vilket gör att odling av ekologisk höstraps är ytterst begränsad. Dagens jordbruk har en...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17181/ |
| _version_ | 1855572859149090816 |
|---|---|
| author | Larsson, Jakob |
| author_browse | Larsson, Jakob |
| author_facet | Larsson, Jakob |
| author_sort | Larsson, Jakob |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Höstraps är en viktig avbrottsgröda i spannmålsdominerande växtföljder, och odlingen av höstraps har ökat i Sverige de senaste tjugo åren. Rapsen är normalt utsatt för ett högt tryck från ogräs och skadegörare, vilket gör att odling av ekologisk höstraps är ytterst begränsad. Dagens jordbruk har en negativ påverkan på miljön, vilket är kopplat till övergödning och överanvändning av pesticider. Mellangrödor är ett alternativ till att motverka förekomsten av ogräs och skadegörare, vilket kan minska behovet av insatser och minska jordbrukets miljöpåverkan. Samodling av utvintrande mellangrödor med höstraps kan minska behovet av insatser i form av gödsel och pesticider om mellangrödorna minskar effekten av skadegörare och om det fixerade kvävet kommer rapsen tillgodo. Samodling kan emellertid också innebära konkurrens som påverkar rapsen negativt. Höstrapsen etableras långsamt och om en mellangröda kan utnyttja det lediga utrymmet innan rapsen sluter sig och mellangrödan sedan utvintrar finns en möjlighet att effekten av mellangrödan blir positiv.
Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie och en intervju, analysera och bedöma om höstraps kan samodlas med utvintrande mellangrödor. Hur påverkas avkastning, biomassa, ogräskontroll, skadeinsekter och näringsomsättning, och vad är bidragande mekanismer bakom effekterna. Hur ser erfarenheten ut i Sverige och vad finns det för utmaningar och möjligheter.
Studier visar på att utvintrande mellangrödor minskar ogrästrycket genom ökad konkurrens, mellangrödorna ger tendenser till minskad förekomst av skadeinsekter då de blir förvirrade i odlingsmiljön. Mellangrödor i form av baljväxter bidrar med kvävefixering som kan komma höstrapsen till del genom mineralisering. Rapsens biomassa reduceras dock på grund av konkurrensen med mellangrödan under hösten. Alla dessa faktorer avgör hur rapsens avkastning påverkas. Valet av mellangröda, markens bördighet och väder under odlingsåret har också betydelse för hur mycket höstrapsen påverkas.
Samodlingen ger bäst effekt på de jordar som har litet kväveinnehåll eftersom det stimulerar baljväxter att fixera kväve från atmosfären. Min slutsats är att det behövs forskning på hur odlingssystemet fungerar i ett svenskt klimat. Speciellt hur faktorer som såtidpunkt, utsädesmängd, radavstånd och växtföljd kan anpassas för att uppnå bästa möjliga och hållbara resultat för rapsen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17181 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU171812021-09-17T01:04:46Z https://stud.epsilon.slu.se/17181/ Utvintrande mellangrödor i höstraps Larsson, Jakob Crop husbandry Cropping patterns and systems Höstraps är en viktig avbrottsgröda i spannmålsdominerande växtföljder, och odlingen av höstraps har ökat i Sverige de senaste tjugo åren. Rapsen är normalt utsatt för ett högt tryck från ogräs och skadegörare, vilket gör att odling av ekologisk höstraps är ytterst begränsad. Dagens jordbruk har en negativ påverkan på miljön, vilket är kopplat till övergödning och överanvändning av pesticider. Mellangrödor är ett alternativ till att motverka förekomsten av ogräs och skadegörare, vilket kan minska behovet av insatser och minska jordbrukets miljöpåverkan. Samodling av utvintrande mellangrödor med höstraps kan minska behovet av insatser i form av gödsel och pesticider om mellangrödorna minskar effekten av skadegörare och om det fixerade kvävet kommer rapsen tillgodo. Samodling kan emellertid också innebära konkurrens som påverkar rapsen negativt. Höstrapsen etableras långsamt och om en mellangröda kan utnyttja det lediga utrymmet innan rapsen sluter sig och mellangrödan sedan utvintrar finns en möjlighet att effekten av mellangrödan blir positiv. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie och en intervju, analysera och bedöma om höstraps kan samodlas med utvintrande mellangrödor. Hur påverkas avkastning, biomassa, ogräskontroll, skadeinsekter och näringsomsättning, och vad är bidragande mekanismer bakom effekterna. Hur ser erfarenheten ut i Sverige och vad finns det för utmaningar och möjligheter. Studier visar på att utvintrande mellangrödor minskar ogrästrycket genom ökad konkurrens, mellangrödorna ger tendenser till minskad förekomst av skadeinsekter då de blir förvirrade i odlingsmiljön. Mellangrödor i form av baljväxter bidrar med kvävefixering som kan komma höstrapsen till del genom mineralisering. Rapsens biomassa reduceras dock på grund av konkurrensen med mellangrödan under hösten. Alla dessa faktorer avgör hur rapsens avkastning påverkas. Valet av mellangröda, markens bördighet och väder under odlingsåret har också betydelse för hur mycket höstrapsen påverkas. Samodlingen ger bäst effekt på de jordar som har litet kväveinnehåll eftersom det stimulerar baljväxter att fixera kväve från atmosfären. Min slutsats är att det behövs forskning på hur odlingssystemet fungerar i ett svenskt klimat. Speciellt hur faktorer som såtidpunkt, utsädesmängd, radavstånd och växtföljd kan anpassas för att uppnå bästa möjliga och hållbara resultat för rapsen. Winter oilseed rape is a good break crop in crop rotations dominated by cereals, and the area sown with winter oilseed rape has increased in Sweden over the past twenty years. The rape is particularly sensitive to weed infestation and insect pressure, which negatively influences the yield and reasons for low adoption of rape in organic production. Agriculture has negative impacts on the environment, where redundant fertilizer and pesticide use are contributing factors. Cover crops is an option to reduce the incidence of weeds and pests, which can reduce the need for fertilizer and pesticides, as well as the impacts on the environment. However, the undersown cover crops can also mean competition that negatively affects the cash crop. Due to the slow establishment of winter oilseed rape, there is space for a frost-sensitive cover crop that die and loose nutrients to the soil during winter. The aim of this literature study was to analyse and assess how winter oilseed rape is influenced by intercropping with frost-sensitive cover crops. How it influences the yield, biomass, weed control, insect pests and nutrient management, and what are the contributing mechanisms behind the effects. What does the experience look like in Sweden and what are the challenges and the opportunities. Frost-sensitive cover crops reduce the weed pressure through increased competition, cover crops give trends to less pressure of insect pests by making them confused in the environment. Cover crops in shape of legume-crops contains nitrogen fixation which benefit the rape through mineralization. The biomass of the rape reduced because of the competition in the autumn. The factors determine how it influence the yield of the rape. The choice of cover crop, soil fertility and weather during the growing year matters how much the winter oilseed rape influence. The intercropping gives more benefits at nutrient-poor soils, because it stimulates the legume-crops to fix nitrogen from the atmosphere. My conclusion is that further research is needed how the cropping system interacts in Swedish climate. Especially how factors like sowing time, sowing density, row spacing and crop rotations could adapt to achieve the best possible and sustainable results for the rape. 2021-08-27 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17181/1/larsson_j_210827.pdf Larsson, Jakob, 2021. Utvintrande mellangrödor i höstraps : effekt på raps, ogräs och skadegörare. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-500.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17181 swe |
| spellingShingle | Crop husbandry Cropping patterns and systems Larsson, Jakob Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title | Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title_full | Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title_fullStr | Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title_full_unstemmed | Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title_short | Utvintrande mellangrödor i höstraps |
| title_sort | utvintrande mellangrödor i höstraps |
| topic | Crop husbandry Cropping patterns and systems |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17181/ https://stud.epsilon.slu.se/17181/ |