Effekten av sortsamodling i stärkelsepotatis
Odlingen av stärkelsepotatis har sedan start varit relativt liten i Sverige, vilket till stor del beror på dess lokala odlingsområde i södra Sverige. Stärkelsepotatisen är en känslig och krävande gröda. Förutom dyra insatser så som näringstillförsel, bevattning och flertalet behandlingar i fält, tas...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17811/ |
| Sumario: | Odlingen av stärkelsepotatis har sedan start varit relativt liten i Sverige, vilket till stor del beror på dess lokala odlingsområde i södra Sverige. Stärkelsepotatisen är en känslig och krävande gröda. Förutom dyra insatser så som näringstillförsel, bevattning och flertalet behandlingar i fält, tas det fram nya, utvecklade sorter som ska göra odlingen möjlig. Odlaren får betalt för mängden levererad stärkelse och en högre stärkelseprocent ger ett högre pris. En större skörd eller färre insatser, kan ge en ökad säkerhet i odlingen. Under odlingssäsongen 2021 genomfördes ett fältförsök hos en lantbrukare i västra Blekinge. Försöket utreder effekten av att samodla sorter av stärkelsepotatis jämfört med att odla sorterna i enskilda bestånd. Försöket bestod av en sortsamodling av tre stärkelsepotatissorter: Avarna, Allstar och Dartiest. De provtagningar som genomfördes för studien var mätning av plantornas blasthöjd, antal skott, blastmassa, antal knölar, nedvissning, skörd och svampangrepp av Alternaria och Rhizoctonia.
Idag finns det inte så mycket vetenskapliga underlag om stärkelsepotatisodling. Fler studier behöver göras inom odlingen för att kunna hitta lösningar och möjligheter för en hållbar lönsamhet. Sortsamodlingar har tidigare genomförts i spannmålsgrödor med fokus på svampangrepp och tillväxt. Dessa studier visar på att det finns goda potentialer att odla sorter tillsammans för att minska angrepp av både svamp och skadegörare men också för att öka tillväxten hos sorterna. De äldre stärkelsepotatissorter som försvinner ur odlingen är ofta eftertraktade avkastningsmässigt men bortvalda pga högre kostnader i sjukdoms- och skadedjursbehandlingar, därav kändes denna studie viktig att genomföra.
Resultaten från försöket visar att sortsamodling påverkar sorterna på flera olika sätt. Två av sorterna visade en medelökning i blasthöjd med 13 cm och ett skott mer per planta. Blastmassan ökade generellt med 20–30 % i sambestånd. Man såg också en högre andel grön blast in i halva september och en total stärkelseskördeökning på 12 % för alla sorterna tillsammans, främst pga en högre stärkelsehalt. Slutsatsen är att det finns god potential att använda sig utav sortsamodling framöver inom stärkelsepotatisodlingen. Samodlingen i försöket visar på skördeökning och en högre lönsamhet. Sorterna agerar på samma vis som vid konkurrens med andra arter när de odlas tillsammans vilket gör att sorterna fördelar och ökar sin tillväxt i plantan till att bli mer likartad de andra sorterna.
Sortsamodlingar kommer vara ett sätt att framöver kunna odla sorter en längre period utan att de missgynnas av sjukdomar och skadedjur, vilket annars ökar behovet av nya, mer tåliga sorter. Sortsamodling är en god strategi för en hållbar odling, inte minst för stärkelsepotatisodlingen. |
|---|