Förskolans utemiljö ur barnets perspektiv : en kvalitativ studie om utformningen av förskolans utemiljö med hänsyn till barn i olika åldrars behov
I denna studie har syftet varit att utifrån barnens perspektiv bidra till ökad kunskap om utformningen av förskolebarns utemiljö. Lek och lekmiljöbehov har varit utgångspunkten för att kunna besvara frågeställningen. På en förskolegård i centrala Lund undersöktes hur lekmiljöbehov hindrar eller s...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | I denna studie har syftet varit att utifrån barnens perspektiv bidra till ökad kunskap om utformningen
av förskolebarns utemiljö. Lek och lekmiljöbehov har varit utgångspunkten för att kunna besvara
frågeställningen. På en förskolegård i centrala Lund undersöktes hur lekmiljöbehov hindrar eller
samspelar med varandra i förhållande till barnens olika åldrar. Förskolegårdens yta medför 26
kvadratmeter friyta per barn vilket är en liten yta då det idag finns rekommendationer på 40
kvadratmeter per barn. Sex av förskolans barn i åldrarna tre till sex år fick genom gåturer och
semistrukturerade intervjuer berätta om olika platser på förskolegården. De barn som ville fick även
fotografera sina favoritplatser med en telefonkamera. I studien har vi utgått från ett teoretiskt
ramverk av utformningsaspekter som är av betydelse för barnens lek och lekmiljöbehov. Alla
utformningsaspekter finns mer eller mindre på förskolegården som undersöktes. Studiens resultat
visar att det finns en tydlig uppdelning av var de olika åldrarna brukar leka. “De stora gungorna” är
däremot en favoritplats bland alla intervjuade åldrar och “klätterträdet” är en gemensam favoritplats
hos fyra-, fem- och sexåringarna. Ett- och tvååringarna vistas ofta på ytorna nära förskolebyggnaden
och sandlådan men inte i delen längst bort från byggnaden. Fem- och sexåringarna var tydliga med
att de inte brukar vistas i delen nära förskolebyggnaden och sandlådorna där “småbarnen” brukar
leka. Det finns inga platser som treåringarna inte brukar leka vid medan fyraåringarna undviker vissa
platser på grund av att de är “läskiga”. Barnen i studien har över lag en positiv inställning till sin
förskolegård och ett barn menade att “vi har allt”. Två av sex barn saknar dock en rutschkana.
Barnens åsikter om vad som är bra och vad som är dåligt på en förskolegård kan vara individuella
och kopplade till olika åldrar. Det är viktigt att ha i åtanke att de flesta barn inte har någon stor
erfarenhet av andra förskolegårdar och vad som är den bästa utformningen av dem. Studien tyder på
att inte bara förskolegårdens totala yta är viktig, utan att ytan per barn också måste vägas in. Barnen
i de olika åldrarnas perspektiv ska ges stor vikt men ytkraven måste respekteras, även om de
knappast nämns av barnen. |
|---|