Samband mellan aktivering och problembeteenden hos svenska hundar
Problembeteenden som uppvisas av hundar har i tidigare studier visats utgöra en risk för både djurhälsopersonal i professionell miljö, och för hunden själv och dess välfärd. I litteraturen som publicerats inom ämnet finns olika definitioner av problembeteenden, men det kan beskrivas som ett uppvi...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/16951/ |
| Summary: | Problembeteenden som uppvisas av hundar har i tidigare studier visats utgöra en risk för både
djurhälsopersonal i professionell miljö, och för hunden själv och dess välfärd. I litteraturen som
publicerats inom ämnet finns olika definitioner av problembeteenden, men det kan beskrivas som
ett uppvisat beteende som leder till negativa konsekvenser för hunden, eller som upplevs vara
problematiskt av människor i hundens omgivning. Det finns beskrivet i ett flertal tidigare studier att
det finns många faktorer som kan ha en effekt på uppvisade problembeteenden, men studierna är
inte helt eniga över vilka och hur stor effekt de har. Bland dessa faktorer finns mental och fysisk
aktivering, som har setts ha ett samband med en variation av problembeteenden i olika studier.
Med tanke på den oklara bilden över hur dessa typer av aktivering kan ha ett samband med olika
typer av problembeteenden, och bristen på data över den svenska hundpopulationen, syftade detta
examensarbete till att undersöka huruvida man kunde finna samband mellan olika typer av
aktivering och problembeteenden hos svenska hundar. Studien grundades på en webbaserad enkät
som distribuerades i sju Facebookgrupper vars huvudämne var relaterat till olika aspekter av
hundägarskap, och totalt 1 272 kompletta svar samlades in.
Av hundägarna som svarade på enkäten upplevde en stor majoritet (99 %) att deras hund
uppvisade minst ett problembeteende till viss grad. Medelvärdet på antal uppvisade
problembeteenden var 7,16 beteenden. Den genomsnittliga tiden hundägare lade totalt på att aktivera
sin hund per var 3,3 timmar per dag, fördelat mellan 0,8 timmar mental aktivering och 2,5 timmar
fysisk aktivering. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikanta samband i fyra av tio
analyser vad gäller problembeteenden och aktivering av hundar; två var kopplade till mental
aktivering och två till fysisk aktivering. Trenderna var mer eller mindre tydliga i huruvida man
kunde se att ett mindre uppvisat beteende kunde kopplas till en ökad aktivering. Vad gällde
hundägares attityd till problembeteenden kunde man se att bland de fem som mest frekvent uppgavs
vara icke-problematiska återfanns tre av de mest prevalenta problembeteendena. Tre av de
problembeteenden som uppgavs som mest problematiska kunde också ses vara tre av de minst
prevalenta.
Detta resultat visar på att det finns mycket kvar att undersöka vad gäller aktiveringens koppling
till uppvisade problembeteenden hos hundar och hundägares attityd gällande detta, men baserat på
det vi vet idag kan man föra en dialog med hundägare om hur de aktiverar sina hundar för att
eventuellt kunna minska de problembeteenden som uppvisas. |
|---|