Utfodring av katter i Sverige : samband mellan utfodring och övervikt respektive utfodring och problembeteenden hos katten
Övervikt är ett ökande problem hos våra sällskapsdjur. Att bedöma hull hos katter är precis som för andra sällskapsdjur en utmaning. Användandet av en hullbedömningsskala så som Body Condition Score (BCS) är ett värdefullt hjälpmedel för att på ett mer objektivt sätt bedöma en katts hull. BCS anv...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Övervikt är ett ökande problem hos våra sällskapsdjur. Att bedöma hull hos katter är precis som för
andra sällskapsdjur en utmaning. Användandet av en hullbedömningsskala så som Body Condition
Score (BCS) är ett värdefullt hjälpmedel för att på ett mer objektivt sätt bedöma en katts hull. BCS
används ofta på veterinärkliniker men kan också användas av ägaren i hemmet. I tidigare studier har
varierade resultat gällande samband mellan utfodring och hull setts. Denna studie syftar till att
undersöka hur katter i Sverige utfodras och om det finns några samband mellan utfodring och
övervikt. Inom humanmedicin forskas det mycket på vilken inverkan stress kan ha på ätbeteende
och val av kost. Stress kan ge upphov till problembeteenden hos katter. I den här studien undersöks
därför även om det finns en förekomst av problembeteenden i studiepopulationen samt om det finns
samband med hur katterna utfodras.
Den ena delen av arbetet bestod av en litteraturstudie där bland annat olika typer av foder,
utfodringsstrategier, näringslära och problembeteenden undersöktes. Den andra delen av arbetet
bestod av en webbaserad enkätstudie som riktade sig till kattägare i Sverige. Enkäten var uppbyggd
i 4 delar där de olika delarna var; ”din katt och dess miljö”, ”utfodring”, ”hull och vikt” samt
”utfodring och beteende”. 490 katter inkluderades i studien.
I denna studie var torrfoder den vanligaste fodertypen följt av veterinärfoder och våtfoder. Torrfoder
och veterinärfoder gavs oftast som fri tillgång medan våtfoder oftast gavs som måltider. Färskfoder
och hemlagat foder gavs i låg utsträckning som huvudsaklig fodertyp. I studien sågs inga samband
mellan övervikt och fodertyp. Däremot var det vanligare att katter över normalhull utfodrades med
måltider medan katter under normalhull oftare utfodrades med fri tillgång. En teori till detta skulle
kunna vara att överviktiga katter oftare utfodras med måltider i stället för fri tillgång som ett försök
att få de att minska i vikt. Fler kattägare bedömde sin katt som överviktig när bedömningen gjordes
med hjälp av hullbedömningsskala (39 %) än utan (26 %) vilket kan indikera att kattägare kan ha
en tendens att underskatta sin katts hull. Underskattning av kattens faktiska hull skulle kunna bero
på okunskap. Här har veterinärer och annan djurhälsopersonal en mycket viktig roll i att adressera
övervikt när de ser det. De kan också hjälpa till att förebygga övervikt genom att exempelvis lära
djurägare att använda en hullbedömningsskala.
Problembeteenden förekom i studiegruppen, både generellt i gruppen vid svarstillfället och vid
förändringar i utfodring. Bland de som svarade att de sett beteendeförändringar vid förändringar i
utfodring var de vanligaste problembeteendena tiggande av mat och överdriven vokalisering. För de
som åt torrfoder var det vanligaste problembeteendet överdriven vokalisering medan det för de som
åt våtfoder var tiggande av mat. Antalet svarande var dock mycket få varför resultatet ska tolkas
med mycket stor försiktighet. Det sågs att de som åt 4 gånger dagligen eller mer visade problembeteenden mer frekvent än övriga. Sammantaget finns indikationer på att katters beteende kan
påverkas av hur de utfodras, vilket är något som bör studeras vidare.
Denna studie har bidragit till ökad kunskap om hur katter utfodras i Sverige samt dess samband med
övervikt och problembeteenden men fler studier som berör ämnet behövs. |
|---|