Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner
Kaniner (Oryctolagus cuniculus) är ett populärt sällskapsdjur, i Sverige såväl som i andra länder. Trots den goda tillgången på grundläggande information gällande hållningen av sällskapskaniner förekommer bristande kunskaper hos många djurägare inom detta område, vilket resulterar i negativa kons...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/16943/ |
| _version_ | 1855572820396867584 |
|---|---|
| author | Lundqvist, Hilma Gellwar Madsen, Isabelle |
| author_browse | Gellwar Madsen, Isabelle Lundqvist, Hilma |
| author_facet | Lundqvist, Hilma Gellwar Madsen, Isabelle |
| author_sort | Lundqvist, Hilma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kaniner (Oryctolagus cuniculus) är ett populärt sällskapsdjur, i Sverige såväl som i andra länder.
Trots den goda tillgången på grundläggande information gällande hållningen av sällskapskaniner
förekommer bristande kunskaper hos många djurägare inom detta område, vilket resulterar i
negativa konsekvenser för kaninernas välfärd. Skötselrelaterade problem är ett återkommande
bekymmer men forskningen kring ämnet är begränsad. Syftet med denna studie är därför att
undersöka djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner i Sverige genom att studera hur
kaninerna hålls. Studien syftar även till att undersöka varifrån djurägarna inhämtar sina kunskaper
inför och efter att de skaffat kanin. Detta kan i sin tur öka förståelsen för uppkomsten av
skötselrelaterade problem, liksom djurhälsopersonalens betydelse för att ge korrekt information
kring kaninhållningen till djurägare i samband med veterinärbesök.
Genom en enkätundersökning fick djurägare besvara frågor gällande hållningen av sina kaniner,
såsom tillsyn, utfodring och burberikning, samt deras uppfattningar om sina egna kunskaper och
användandet av olika kunskapskällor. I studien jämfördes de totalt 796 fullständiga enkätsvaren med
de föreskrifter och rekommendationer som publicerats avseende hållning av sällskapskaniner i
Sverige. Resultatet visar att majoriteten av kaninerna hölls frigående i hela eller delar av hemmet.
Den visar också att djurägarna var medvetna om grovfodrets betydelse, samt kaninernas begränsade
behov av frukt och gnagarblandning. Detta skiljer sig från tidigare studiers resultat som visat att
kunskapsnivån hos djurägarna inom flera områden var lägre, bland annat hölls många kaniner på
små ytor och deras utfodring var bristfällig. I likhet med tidigare forskning utgör kaninernas sociala
miljö ett område där ökad kunskap fortfarande är önskvärd, eftersom kaninernas behov av social
kontakt med artfränder inte kan tillgodoses endast genom kontakt med djurägare eller annat djurslag.
Denna studie visar att de källor djurägarna använde för kunskapsinhämtning förändrades i liten
utsträckning efter att kaninerna införskaffats. Enkätsvaren visar att djurägarna hade störst förtroende
för djurhälsopersonal, vilket illustrerar djurklinikernas viktiga roll för en positiv
kunskapsutveckling. Det är dock upp till djurhälsopersonal, myndigheter och djurägare att ta ansvar
för att inhämta och sprida väsentlig information kring hållning av kaniner. Ökade kunskaper hos
djurägarna är fortfarande nödvändiga för att minska förekomsten av skötselrelaterade problem,
vilket skulle bidra till en ökad kaninvälfärd, inte minst gällande kaninernas sociala behov. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16943 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU169432021-07-02T12:17:44Z https://stud.epsilon.slu.se/16943/ Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner Lundqvist, Hilma Gellwar Madsen, Isabelle Animal husbandry Kaniner (Oryctolagus cuniculus) är ett populärt sällskapsdjur, i Sverige såväl som i andra länder. Trots den goda tillgången på grundläggande information gällande hållningen av sällskapskaniner förekommer bristande kunskaper hos många djurägare inom detta område, vilket resulterar i negativa konsekvenser för kaninernas välfärd. Skötselrelaterade problem är ett återkommande bekymmer men forskningen kring ämnet är begränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner i Sverige genom att studera hur kaninerna hålls. Studien syftar även till att undersöka varifrån djurägarna inhämtar sina kunskaper inför och efter att de skaffat kanin. Detta kan i sin tur öka förståelsen för uppkomsten av skötselrelaterade problem, liksom djurhälsopersonalens betydelse för att ge korrekt information kring kaninhållningen till djurägare i samband med veterinärbesök. Genom en enkätundersökning fick djurägare besvara frågor gällande hållningen av sina kaniner, såsom tillsyn, utfodring och burberikning, samt deras uppfattningar om sina egna kunskaper och användandet av olika kunskapskällor. I studien jämfördes de totalt 796 fullständiga enkätsvaren med de föreskrifter och rekommendationer som publicerats avseende hållning av sällskapskaniner i Sverige. Resultatet visar att majoriteten av kaninerna hölls frigående i hela eller delar av hemmet. Den visar också att djurägarna var medvetna om grovfodrets betydelse, samt kaninernas begränsade behov av frukt och gnagarblandning. Detta skiljer sig från tidigare studiers resultat som visat att kunskapsnivån hos djurägarna inom flera områden var lägre, bland annat hölls många kaniner på små ytor och deras utfodring var bristfällig. I likhet med tidigare forskning utgör kaninernas sociala miljö ett område där ökad kunskap fortfarande är önskvärd, eftersom kaninernas behov av social kontakt med artfränder inte kan tillgodoses endast genom kontakt med djurägare eller annat djurslag. Denna studie visar att de källor djurägarna använde för kunskapsinhämtning förändrades i liten utsträckning efter att kaninerna införskaffats. Enkätsvaren visar att djurägarna hade störst förtroende för djurhälsopersonal, vilket illustrerar djurklinikernas viktiga roll för en positiv kunskapsutveckling. Det är dock upp till djurhälsopersonal, myndigheter och djurägare att ta ansvar för att inhämta och sprida väsentlig information kring hållning av kaniner. Ökade kunskaper hos djurägarna är fortfarande nödvändiga för att minska förekomsten av skötselrelaterade problem, vilket skulle bidra till en ökad kaninvälfärd, inte minst gällande kaninernas sociala behov. Rabbits (Oryctolagus cuniculus) are a commonly held pet in many countries, including Sweden. Although the access to essential information regarding the keeping of companion rabbits, lack of knowledge about husbandry is a common problem among pet owners. This results in negative impact on the rabbit welfare. Husbandry deficiencies are a recurring concern in many countries, but research within this field is still limited. The aim of this study is thus to increase the understanding of the pet owners' knowledge levels regarding rabbit husbandry in Sweden. It also aims to investigate which sources of knowledge pet owners use before and after they acquire their pet rabbits. Pet owners were asked to answer a survey with questions regarding their rabbit husbandry, such as supervision, feeding and environmental enrichments, as well as the perception of their own knowledge and the use of different sources of knowledge. The survey resulted in a total of 796 completed answers that were compared with the regulations and recommendations published regarding rabbit husbandry in Sweden. In contrast to previous studies, this study indicates a high level of knowledge among the pet owners who responded to this survey. The majority of the pet rabbits were kept in large areas, whereof some had full access to the owners home. Many pet owners were also aware of the importance of feeding the rabbit with hay or grass and that their diet should consist of a restricted amount of fruit and muesli. Notwithstanding, the results of this study reaffirms existing research on the limited knowledge among pet owners regarding the rabbits' need to socialize with a companion of its own species. It also shows that various sources were used by the pet owners to gain knowledge before and after getting their pet rabbits. The majority of the respondents selected veterinary professions as the most confident source of knowledge, which highlights the importance of their role to increase husbandry knowledge. However, veterinary professions, authorities and pet owners alike are responsible for obtaining and sharing essential information about rabbit husbandry. Increased knowledge on the subject can reduce the prevalence of husbandry deficiencies and thus contribute to increased rabbit welfare. 2021-06-28 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16943/1/lundqvist_h_gellwar_madsen_i_210628.pdf Lundqvist, Hilma and Gellwar Madsen, Isabelle, 2021. Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner : en svensk enkätstudie. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16943 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Lundqvist, Hilma Gellwar Madsen, Isabelle Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title | Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title_full | Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title_fullStr | Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title_full_unstemmed | Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title_short | Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| title_sort | djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16943/ https://stud.epsilon.slu.se/16943/ |