Djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner
Kaniner (Oryctolagus cuniculus) är ett populärt sällskapsdjur, i Sverige såväl som i andra länder. Trots den goda tillgången på grundläggande information gällande hållningen av sällskapskaniner förekommer bristande kunskaper hos många djurägare inom detta område, vilket resulterar i negativa kons...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16943/ |
| Sumario: | Kaniner (Oryctolagus cuniculus) är ett populärt sällskapsdjur, i Sverige såväl som i andra länder.
Trots den goda tillgången på grundläggande information gällande hållningen av sällskapskaniner
förekommer bristande kunskaper hos många djurägare inom detta område, vilket resulterar i
negativa konsekvenser för kaninernas välfärd. Skötselrelaterade problem är ett återkommande
bekymmer men forskningen kring ämnet är begränsad. Syftet med denna studie är därför att
undersöka djurägares kunskaper om hållning av sällskapskaniner i Sverige genom att studera hur
kaninerna hålls. Studien syftar även till att undersöka varifrån djurägarna inhämtar sina kunskaper
inför och efter att de skaffat kanin. Detta kan i sin tur öka förståelsen för uppkomsten av
skötselrelaterade problem, liksom djurhälsopersonalens betydelse för att ge korrekt information
kring kaninhållningen till djurägare i samband med veterinärbesök.
Genom en enkätundersökning fick djurägare besvara frågor gällande hållningen av sina kaniner,
såsom tillsyn, utfodring och burberikning, samt deras uppfattningar om sina egna kunskaper och
användandet av olika kunskapskällor. I studien jämfördes de totalt 796 fullständiga enkätsvaren med
de föreskrifter och rekommendationer som publicerats avseende hållning av sällskapskaniner i
Sverige. Resultatet visar att majoriteten av kaninerna hölls frigående i hela eller delar av hemmet.
Den visar också att djurägarna var medvetna om grovfodrets betydelse, samt kaninernas begränsade
behov av frukt och gnagarblandning. Detta skiljer sig från tidigare studiers resultat som visat att
kunskapsnivån hos djurägarna inom flera områden var lägre, bland annat hölls många kaniner på
små ytor och deras utfodring var bristfällig. I likhet med tidigare forskning utgör kaninernas sociala
miljö ett område där ökad kunskap fortfarande är önskvärd, eftersom kaninernas behov av social
kontakt med artfränder inte kan tillgodoses endast genom kontakt med djurägare eller annat djurslag.
Denna studie visar att de källor djurägarna använde för kunskapsinhämtning förändrades i liten
utsträckning efter att kaninerna införskaffats. Enkätsvaren visar att djurägarna hade störst förtroende
för djurhälsopersonal, vilket illustrerar djurklinikernas viktiga roll för en positiv
kunskapsutveckling. Det är dock upp till djurhälsopersonal, myndigheter och djurägare att ta ansvar
för att inhämta och sprida väsentlig information kring hållning av kaniner. Ökade kunskaper hos
djurägarna är fortfarande nödvändiga för att minska förekomsten av skötselrelaterade problem,
vilket skulle bidra till en ökad kaninvälfärd, inte minst gällande kaninernas sociala behov. |
|---|