Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön
Antalet mjölkföretagare har under många decennier minskat i Sverige. Företagen har blivit färre men med ett större besättningsgenomsnitt. I takt med att mjölkproduktionen varit med om en snabb teknikutveckling, storleksrationaliseringen och inträdet i EU har lagkraven blivit allt mer centraliserade...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16895/ |
| _version_ | 1855572812498993152 |
|---|---|
| author | Wolf, Katarina Carlsson, Sara |
| author_browse | Carlsson, Sara Wolf, Katarina |
| author_facet | Wolf, Katarina Carlsson, Sara |
| author_sort | Wolf, Katarina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Antalet mjölkföretagare har under många decennier minskat i Sverige. Företagen har blivit färre men med ett större besättningsgenomsnitt. I takt med att mjölkproduktionen varit med om en snabb teknikutveckling,
storleksrationaliseringen och inträdet i EU har lagkraven blivit allt mer centraliserade. Färska studier visar att lagkraven på företag med djurproduktion har ökat med 120% mellan 1996 och 2016 och inte mindre än 450 nya regler för företag med nötkreatur.
Torkåret 2018 kan till viss del ses som startskottet för öppnandet av dialogen kring psykisk ohälsa i lantbrukssektorn. Även om det finns många faktorerna som påverkar hur yrkesverksamma lantbrukare mår har vi i denna studie valt att undersöka förhållandet mellan regelverk och psykosocial arbetsmiljö. Tidigare undersökningar har visat att den ökande mängden regleringar och kontroller medför ett stresspåslag för djurproducenter.
Studien som redovisas i detta arbete handlar om regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön och huruvida den psykosociala arbetsmiljön påverkar hur man ser på utvecklingen av sitt företag. Studien utförs med hjälp av kvalitativa intervjuer men tar avstamp i en litteraturstudie som beskriver det svenska mjölkföretagare idag har att förhålla sig till avseende regler och regelverk samt en bakgrund för den utvecklingen som skett de senaste 20 åren.
De elva företag som medverkar i studien har alla en besättning på över 100 kor och en större investering har gjorts i företaget de senaste tio åren. Företagen är geografiskt utspridda över flera län. Många respondenter ställer sig positiva till regelverket även om majoriteten ser anledning att problematisera hur regler tillämpas, mängden regler och vem som bär ansvar för konsekvenserna. Av studien framkommer också att samtliga av respondenter någon gång känt stress i varierande omfattning vid hantering av regler eller under en kontroll.
Sammanfattningsvis är de företag som anser att regelverket påverkar framtidsplanerna en minoritet. Många ser regelverket som något man måste förhålla sig till och de som känner sig begränsade visar sig i studien vara de företag som har en ensam individ i ledande position, vilket kan kopplas ihop med modellen om kontroll, krav och stöd som presenteras i teoridelen. Flera respondenter lyfter vikten av en gemensam målsättning för hela branschen där bransch och myndigheter måste jobba mer samlat. Det önskvärda samarbetet inom branschen ses också som en förutsättning för att minska stigmat kring psykisk ohälsa och skapa bredare nätverk där stöd får en mer central och viktig roll. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16895 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU168952021-07-02T11:44:22Z https://stud.epsilon.slu.se/16895/ Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Wolf, Katarina Carlsson, Sara Rural sociology and social security Antalet mjölkföretagare har under många decennier minskat i Sverige. Företagen har blivit färre men med ett större besättningsgenomsnitt. I takt med att mjölkproduktionen varit med om en snabb teknikutveckling, storleksrationaliseringen och inträdet i EU har lagkraven blivit allt mer centraliserade. Färska studier visar att lagkraven på företag med djurproduktion har ökat med 120% mellan 1996 och 2016 och inte mindre än 450 nya regler för företag med nötkreatur. Torkåret 2018 kan till viss del ses som startskottet för öppnandet av dialogen kring psykisk ohälsa i lantbrukssektorn. Även om det finns många faktorerna som påverkar hur yrkesverksamma lantbrukare mår har vi i denna studie valt att undersöka förhållandet mellan regelverk och psykosocial arbetsmiljö. Tidigare undersökningar har visat att den ökande mängden regleringar och kontroller medför ett stresspåslag för djurproducenter. Studien som redovisas i detta arbete handlar om regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön och huruvida den psykosociala arbetsmiljön påverkar hur man ser på utvecklingen av sitt företag. Studien utförs med hjälp av kvalitativa intervjuer men tar avstamp i en litteraturstudie som beskriver det svenska mjölkföretagare idag har att förhålla sig till avseende regler och regelverk samt en bakgrund för den utvecklingen som skett de senaste 20 åren. De elva företag som medverkar i studien har alla en besättning på över 100 kor och en större investering har gjorts i företaget de senaste tio åren. Företagen är geografiskt utspridda över flera län. Många respondenter ställer sig positiva till regelverket även om majoriteten ser anledning att problematisera hur regler tillämpas, mängden regler och vem som bär ansvar för konsekvenserna. Av studien framkommer också att samtliga av respondenter någon gång känt stress i varierande omfattning vid hantering av regler eller under en kontroll. Sammanfattningsvis är de företag som anser att regelverket påverkar framtidsplanerna en minoritet. Många ser regelverket som något man måste förhålla sig till och de som känner sig begränsade visar sig i studien vara de företag som har en ensam individ i ledande position, vilket kan kopplas ihop med modellen om kontroll, krav och stöd som presenteras i teoridelen. Flera respondenter lyfter vikten av en gemensam målsättning för hela branschen där bransch och myndigheter måste jobba mer samlat. Det önskvärda samarbetet inom branschen ses också som en förutsättning för att minska stigmat kring psykisk ohälsa och skapa bredare nätverk där stöd får en mer central och viktig roll. The number of dairy farmers in Sweden has been reduced during the last decades. There are fewer companies, but the companies are bigger. A fast development in technology forms the basis of the structural transformation. As the size rationalization of the dairy sector progresses and Sweden enters the EU, the legal requirements has become more and more centralized. Recent studies have shown that the legal requirements for companies with animal production has increased by 120% between the years 1996 and 2016. No less than 450 new rules have been implemented during the same time for companies with bovine. The drought 2018 can partly be seen as an opening for the dialogue about mental illness in the agriculture sector. Even though the factors that affect farmers’ well�being can be both many and different, there is a reason to draw a parallel between regulations and psychosocial work environment. Studies have shown that the increasing number of regulations and controls entail increased stress for animal farmers. The study presented in this thesis covers how legal requirements effect the psychosocial work environment and how the psychosocial work environment effects the planning and development of companies. The study uses semi structured qualitative interviews and a literature study that describes the regulations that Swedish dairy farmers face today, as well as a background of the development over the past 20 years. The eleven companies that took part in the study have herds containing over 100 cows and a major investment has been done during the last decade. The companies are spread out geographically in different counties. Most of the respondents are positive towards the legal requirements even though a majority takes issue with how regulations are applied, the number of regulations and who is responsible for the consequences. The study also shows that all respondents on at least one occasion have felt stress when handling rules or during a control. In summary, companies that consider legal requirements to be an obstacle when planning are a minority. Most of the respondents view regulations as something they must relate to and among those respondents two felt limited by the regulations and they were both alone in the leading position in the company. Several respondents raise the importance of a common goal in the business where industry and authorities must find a way to work together. Collaboration is seen as a prerequisite to reduce the stigma around mental illness and create a broader network where support has a more central and important role. 2021-06-24 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16895/3/wolf_k_carlsson_s_210701.pdf Wolf, Katarina and Carlsson, Sara, 2021. Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön : en kvalitativ intervjustudie kring mjölkföretagande. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16895 swe |
| spellingShingle | Rural sociology and social security Wolf, Katarina Carlsson, Sara Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title | Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title_full | Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title_fullStr | Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title_full_unstemmed | Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title_short | Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| title_sort | regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön |
| topic | Rural sociology and social security |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16895/ https://stud.epsilon.slu.se/16895/ |