På andra sidan av vattenkraften

Det här är ett arbete om kraftverkssamhället Ragunda. Det handlar om de upplevda geografiska orättvisorna i relation till vattenkraften och platsen. Berättelsen har sin grund i en tid innan kraftverksetableringen. En försvunnen tid. En tid då fisk fanns i överflöd, älvar strömmade fritt och vatte...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Olofsson, Ida-Maria
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2020
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/15859/
Descripción
Sumario:Det här är ett arbete om kraftverkssamhället Ragunda. Det handlar om de upplevda geografiska orättvisorna i relation till vattenkraften och platsen. Berättelsen har sin grund i en tid innan kraftverksetableringen. En försvunnen tid. En tid då fisk fanns i överflöd, älvar strömmade fritt och vattendragen var en plats för rekreation och gemenskap. Den här berättelsen blev sedan till att bli en berättelse om älvarna för produktion. Här berättas om den exploatering som Indalsälven och deras biflöden fått genomgå. Idag kan den liknas med en trappa där kraftverk följer på damm och på damm följer kraftverk. Via kraftverken konstruerades ett nytt samhälle, nya gemenskaper och en blomstrande tid. Tiden när kraftverken kom till byn beskrivs idag även den som en försvunnen tid. Kraftverksbolagen förflyttades och tog med sig befolkning, arbetsmöjligheter och sidonäringar. Idag är den här berättelsen en grund för den samhällsdebatt som vi kallar återföring av naturresurser. Där förekommer vattenkraften som en symbol för geografiska orättvisor. Människor i media, på den politiska arenan och i lokalsamhällen diskuterar bruksvärdet av vattenkraften och vart det hamnar i slutändan. Genom samtal med lokalinvånare i Ragunda, politiker, forskare, föreningar och egna fältanteckningar föreligger här en berättelse om hur vattenkraften gör sig uttryck hos människor bortom att det är en viktig energikälla. Inspirerad av fenomenologins syn på kunskap och med hjälp av etnologins redskap för att tolka och beskriva framställs materialet. Här används platsbegreppet för att synliggöra hur en plats konstrueras och utvecklas. Genom konceptet plats och konceptet ojämn geografisk utveckling försöker jag förstå de upplevda geografiska orättvisorna och hur de kan vara historisk, socialt och geografiskt konstruerade.