Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte

Det är viktigt att kunna smärtbedöma hästar korrekt för att de ska få korrekt vård. Det finns flera beprövade metoder, bland annat genom att mäta fysiologiska parametrar eller genom att använda sig av enkla och sammansatta smärtskalor. På senare år har ansiktsmimik hos hästar blivit ett allt popu...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Bjarnestig, Hanna
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2021
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/16878/
_version_ 1855572809542008832
author Bjarnestig, Hanna
author_browse Bjarnestig, Hanna
author_facet Bjarnestig, Hanna
author_sort Bjarnestig, Hanna
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Det är viktigt att kunna smärtbedöma hästar korrekt för att de ska få korrekt vård. Det finns flera beprövade metoder, bland annat genom att mäta fysiologiska parametrar eller genom att använda sig av enkla och sammansatta smärtskalor. På senare år har ansiktsmimik hos hästar blivit ett allt populärare sätt att smärtbedöma hästar, då metoden kan ge oss mycket information om hästens emotionella och fysiologiska status, och dess reaktion på olika stimulin. Idag används sedativa läkemedel vid flera olika tillfällen, tex för att behandla en kolikhäst, vid stående operation som tex kastration eller som premedicinering inför narkos. Det finns hittills ingen studie där hästens ansiktsmimik studerats vid smärtinduktion och under påverkan av sederande läkemedel. Då det är av största vikt att hästar som varit sederade eller genomgått narkos också får korrekt smärtlindring trots inverkan av sederande läkemedel vill vi med den här studien ta reda på hur hästens smärtansikte ser ut under inverkan av sedativa. Tolv hästar ingick i en kontrollerad randomiserad observationsstudie. Hästarna filmades i sina boxar utan observatör. Totalt filmades fyra interventioner (kontroll, smärta, sedering och smärta+sedering) per häst, där varje häst var sin egen kontroll. Smärta inducerades med en blodtycksmanschett placerad runt överarmen som orsakade vävnadsischemi. Hästarna sederades med acepromazin, vilket inte har någon analgetisk effekt. I interventionen där både smärta och sedering kombinerades sederades hästarna 15 minuter innan smärtinduktionen påbörjades. Filmerna annoterades sedan i mjukvaruprogrammet ELAN med hjälp av EquiFACS för att koda förekommande ansiktsmimik. Datan har sedan använts för deskriptiv statistik för att beskriva hur sederande läkemedel inverkar på hästens smärtansikte. Resultatet från den här studien tyder på att det är svårt att smärtbedöma en häst som är sederad på ett korrekt sätt. Då flera av tidigare beskrivna ansiktsuttryck vid smärta inte kunde påvisas i den här studien behövs fler studier där olika typer av smärta inkluderas, samt en större population för att få fram fler signifikanta värden. Det vore även optimalt att inkludera en expert-kodare för att koda videoklippen, då den här studien endast inkluderade två personer som var certifierade i EquiFACS, men som var nybörjare, vilket kan ha påverkat resultatet.
format Second cycle, A2E
id RepoSLU16878
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2021
publishDateSort 2021
record_format eprints
spelling RepoSLU168782021-07-02T11:50:31Z https://stud.epsilon.slu.se/16878/ Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte Bjarnestig, Hanna Animal diseases Det är viktigt att kunna smärtbedöma hästar korrekt för att de ska få korrekt vård. Det finns flera beprövade metoder, bland annat genom att mäta fysiologiska parametrar eller genom att använda sig av enkla och sammansatta smärtskalor. På senare år har ansiktsmimik hos hästar blivit ett allt populärare sätt att smärtbedöma hästar, då metoden kan ge oss mycket information om hästens emotionella och fysiologiska status, och dess reaktion på olika stimulin. Idag används sedativa läkemedel vid flera olika tillfällen, tex för att behandla en kolikhäst, vid stående operation som tex kastration eller som premedicinering inför narkos. Det finns hittills ingen studie där hästens ansiktsmimik studerats vid smärtinduktion och under påverkan av sederande läkemedel. Då det är av största vikt att hästar som varit sederade eller genomgått narkos också får korrekt smärtlindring trots inverkan av sederande läkemedel vill vi med den här studien ta reda på hur hästens smärtansikte ser ut under inverkan av sedativa. Tolv hästar ingick i en kontrollerad randomiserad observationsstudie. Hästarna filmades i sina boxar utan observatör. Totalt filmades fyra interventioner (kontroll, smärta, sedering och smärta+sedering) per häst, där varje häst var sin egen kontroll. Smärta inducerades med en blodtycksmanschett placerad runt överarmen som orsakade vävnadsischemi. Hästarna sederades med acepromazin, vilket inte har någon analgetisk effekt. I interventionen där både smärta och sedering kombinerades sederades hästarna 15 minuter innan smärtinduktionen påbörjades. Filmerna annoterades sedan i mjukvaruprogrammet ELAN med hjälp av EquiFACS för att koda förekommande ansiktsmimik. Datan har sedan använts för deskriptiv statistik för att beskriva hur sederande läkemedel inverkar på hästens smärtansikte. Resultatet från den här studien tyder på att det är svårt att smärtbedöma en häst som är sederad på ett korrekt sätt. Då flera av tidigare beskrivna ansiktsuttryck vid smärta inte kunde påvisas i den här studien behövs fler studier där olika typer av smärta inkluderas, samt en större population för att få fram fler signifikanta värden. Det vore även optimalt att inkludera en expert-kodare för att koda videoklippen, då den här studien endast inkluderade två personer som var certifierade i EquiFACS, men som var nybörjare, vilket kan ha påverkat resultatet. It is important to evaluate pain in horses in a correct way to be able to give them correct treatment. Today there are many well known methods for this; measuring physiological parameters, simple Visual Analogue Scales (VAS) or more complex Composite Pain Scales (CPS). Lately is has been more popular to use horse grimace scales to evaluate pain in horses. This method can give us a lot of information about the horse’s emotional and physiological status, and their reaction to different stimuli. Sedative drugs are today used in many different situations; to treat horses with colic, for standing surgery and as a premedication for general anesthesia. The horse mimetic muscles during both pain and sedation has not been investigated before. It is important that horses that have been sedated or have undergone general anesthesia get analgesia when it is necessary even if the ”sedative face” is present. With this study, we want to find out how sedative drugs affect the horse’s painface. Twelve horses were used in a controlled randomized observational study. The horses were recorded in their own box without and observer. A total of four interventions for each horse were recorded (baseline, pain, sedation, pain+sedation) and each horse were its own control. Pain was induced with a tourniquet placed on the antebrachium which caused ischemia. The horses were sedated with acepromazin, which has no analgetic effect. In the intervention with both pain and sedation, the horse was sedated 15 minutes prior to the pain-induction. The videoclips were annotated in ELAN software by using EquiFACS for coding facial mimic muscle movements. The data has then been used for descriptive statistics to describe the effect of pharmacological sedation on facial expressions of pain in the horse. The result from this study indicate that it is complicated to estimate pain in horses that has been given sedative drugs. Some of previous described action units and action descriptors for the equine pain face was not seen in a higher prevalence in the pain-intervention compared to baseline measuring. Therefore, studies including a bigger population and different pain stumili is needed in the future to understand how sedative drugs affect the equine painface. It would also be optimal to include an expert-rater for coding the videoclips. In this study there were only two coders and both were beginners in EquiFACS, which might have had an impact on the results in this study. 2021-06-23 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16878/1/bjarnestig_h_210315.pdf Bjarnestig, Hanna, 2021. Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-712.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16878 swe
spellingShingle Animal diseases
Bjarnestig, Hanna
Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title_full Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title_fullStr Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title_full_unstemmed Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title_short Effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
title_sort effekt av sederande läkemedel på hästars smärtansikte
topic Animal diseases
url https://stud.epsilon.slu.se/16878/
https://stud.epsilon.slu.se/16878/