Våmacidos – den svårupptäckta sjukdomen
För att mjölkkor ska ha en väl fungerande våm krävs en foderstat med en stor mängd fiberrika material som stimulerar till idissling. Vid en för hög tillförsel av stärkelse och en lägre andel fibrer i foderstaten kan mängden flyktiga fettsyror öka i våmmen. Detta kan i sin tur leda till att pH...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16763/ |
| Sumario: | För att mjölkkor ska ha en väl fungerande våm krävs en foderstat med en stor mängd fiberrika
material som stimulerar till idissling. Vid en för hög tillförsel av stärkelse och en lägre andel
fibrer i foderstaten kan mängden flyktiga fettsyror öka i våmmen. Detta kan i sin tur leda till att
pH – värdet i våmmen sjunker och att dess mikrober som tar upp näringen från fodret kan dö
av den surare miljön. Subakut våmacidos (SARA) är en sjukdom som uppkommer om djuret
får ett allt för stärkelserikt foder med för lite struktur och är en indikation på en försämrad
våmhälsa. En viktig faktor i de förebyggande åtgärderna för våmacidos är att utfodra med en
tillräckligt hög andel fibrer i foderstaten vilket i sin tur stimulerar till idissling. Under en
idisslingsperiod retar de grövsta partiklarna foderstrupen och leder till att idisslingsprocessen
startar. Genom en sammandragning stöts en foderboll upp och idisslas i cirka 40 sekunder för
att sedan sväljas ner igen. En tugga idisslas cirka 40 – 50 gånger och ger en väldigt grundlig
nedbrytning av fodret. En normal idisslingsperiod pågår under cirka åtta timmar per dygn och
kon kan producera mellan 100–200 liter saliv. Saliv innehåller buffrande ämnen som leder till
att pH – värdet ligger på en jämn nivå i våmmen. Innehåller fodret för lite fibrer kan det leda
till att tiden djuret spenderar med att idissla kan minska eftersom det inte finns några partiklar
som retar till idissling. Minskas idisslingstiden sänks i sin tur salivproduktionen, pH – värdet
sjunker i våmmen och kan genom detta leda till subakut våmacidos.
Ett normalt pH – värde i våmmen bör ligga mellan 6,2 – 6,7 för att mikroorganismerna ska
trivas. Det är dock svårt att ge ett exakt riktvärde på vilket pH – värde som leder till subakut
våmacidos. SARA kan definieras av att pH – värdet i våmmen ligger under pH 5,6 mer än tre
timmar per dag.
Det är svårt att upptäcka om ett djur har subakut våmacidos och SARA kan även ligga bakom
andra problem eller sjukdomar i en besättning. Detta eftersom djurets immunförsvar försvagas
då våmhälsan försämras vilket i sin tur gör djuret mer mottaglig för andra sjukdomar. Några av
symptomen för våmacidos är att djuret får en lägre fetthalt i mjölken och att mjölkavkastningen
kan minska, det kan också ske oförklarliga missfall samt att kalvar föds för tidigt. Några
symptom som går att se är att korna får diarré och blir allmänt nedstämda.
I arbetet gjordes också en enkätundersökning som lades upp på sociala medier. Undersökningen
fick 42 svar av mjölkproducenter runt om i Sverige, utifrån svaren visades det att det inte var
ett större problem med våmacidos i svenska besättningar. Dock är sjukdomen svår att upptäcka
med blotta ögat vilket ledde till ett försök att länka samman sjukdomen utifrån de olika svaren
med andra foderrelaterade sjukdomar i sammanställningen. Något som också undersöktes i
enkäten var om ett tillskott av ett buffrande fodermedel i foderstaten gav en positiv effekt hos
djuren. Detta gav svaret att en större del av de lantbrukare som använde sig av ett buffrande
fodermedel såg en förbättring i hälsan hos djuren samt att det gav en ökad mjölkproduktion. |
|---|