Aktivitetshalsband på katt
Andelen äldre katter ökar i Sverige och med åldern ökar diabetes och ledsjukdomar, som osteoartrit. Tidig diagnos av dylika sjukdomar är viktigt för katternas hälsa och välmående. Djurägarna kan ha svårt att upptäcka förändrade aktivitetsmönster i ett tidigt skede, och generellt kan subjektiva be...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16658/ |
| Sumario: | Andelen äldre katter ökar i Sverige och med åldern ökar diabetes och ledsjukdomar, som osteoartrit.
Tidig diagnos av dylika sjukdomar är viktigt för katternas hälsa och välmående. Djurägarna kan ha
svårt att upptäcka förändrade aktivitetsmönster i ett tidigt skede, och generellt kan subjektiva
bedömningar påverka resultatet och adekvat smärtlindring eller behandling försenas. Potentialen är
stor för ett kattanpassat aktivitetshalsband som övervakar katten i realtid dygnet runt och klassificerar kattens aktiviteter i flera olika aktivitetskategorier än enbart i fysisk aktivitet och vila.
Studiens syfte var att validera registreringarna för ett aktivitetshalsband, med 10 fördefinierade
aktivitetskategorier, innefattande gång, spring, lek, äta, dricka, toalettbesök, pälsvård, hopp, vila och
sömn. Valideringen utfördes genom att aktivitetshalsbandets registreringar jämfördes med observerade registreringar utifrån videofilmer i efterhand.
Studien genomfördes på ett katthem med sex katter. Aktivitetshalsbandet var utrustat med accelerometer och gyroskop och mätte kattens rörelser i tre plan. Sessionerna då katterna bar aktivitetshalsband pågick under 20 minuter och totalt genomfördes fyra sessioner per katt under fyra olika
dagar. Under sessionerna registrerade observatörer katternas aktiviteter i realtid i en mobilapplikation samtidigt som katterna videofilmades.
Resultatet av studien visade ett totalt positivt prediktionsvärde (beräknades som en procentandel
genom att antal sekunder som en aktivitet samtidigt registrerades av både aktivitetshalsbanden och
videofilmerna delades med totalt antal sekunder som aktiviteten registrerades enligt aktivitetshalsbanden) mellan aktivitetshalsbandets registreringar och observatörens registreringar utifrån videofilmer på 65,3 % med individuella positiva prediktionsvärden mellan de sex katterna från 52,1 %
till 80,1 %. De tio fördefinierade aktiviteterna visade på positiva prediktionsvärden från 1,9 % till
86,1 % där hopp hade lägst och vila högst positivt prediktionsvärde i registreringarna mellan
aktivitetshalsband och video. Pälsvård, gående, lekande och ätande hade positiva prediktionsvärden
på 8,1 %, 29,2 %, 40,4 % respektive 71,6 %. Sömn, toalettbesök och drickande registrerades av
aktivitetshalsbandet en, två respektive 18 sekunder men inga registreringar av dessa aktiviteter
noterades av observatören utifrån videofilm.
Ovilja att hoppa från höjder och problem att gå på kattlådan kan vara sjukdomstecken på artros.
Ökat antal huvudskakningar och intensivare kliande kan tyda på klåda från exempelvis allergier eller
parasitangrepp. Sjukdomstecken på hyperthyreos och diabetes mellitus kan exempelvis vara ökad
törst och urinering. Övervikt kan vara svårt för djurägare att bedöma men genom objektiva bedömningar av förändringar i kattens aktivitetsmönster kan övervikt upptäckas. Aktivitetsbedömningar kan även användas under rehabiliteringen efter operationer av rörelseapparaten. Om dessa
förändrade aktivitetsmönster och indirekta sjukdomstecken tidigt registreras med hög tillförlitlighet
kan behandlingar sättas in i ett tidigt skede och förhindra att djuren utsätts för onödigt lidande. När
aktivitetshalsband mäter kattens beteende i hemmiljö kan data skickas digitalt till veterinären,
istället för att katten transporteras till och vistas på klinik. Detta innebär att katten förhoppningsvis
inte påverkas och stressen minskar för katten vilket ger mer trovärdiga och rättvisande värdena.
Således kan veterinärens bedömningar få hjälp om aktivitetshalsband används, vilket potentiellt
säkerställer att adekvat behandling initieras tidigare.
För att allmänheten och veterinärkliniker ska använda aktivitetshalsband måste de vara små,
billiga, lätta, energieffektiva samt stöt- och vattentåliga. Dessutom måste de vara enkla att använda
och resultaten lätta att tolka av användaren. Aktivitetshalsbandet i studien är en bit på väg men en
Sammanfattning
del utvecklingsarbete återstår. Fortsatta studier med längre sessioner behövs för att ytterligare
validera aktivitetshalsbandets funktionalitet och tillförlitlighet.
Objektiva mätmetoder som aktivitetshalsband kan sammanfattningsvis vara ett bra hjälpmedel
vid utredning, behandling och utvärdering av kliniska patienter samt i forskningssyften. I nuläget
rekommenderas dock inte att ett aktivitetshalsband ersätter klassiska metoder som klinisk undersökning, manuell utvärdering av behandling samt information från djurägarna, utan bör räknas som
ett komplement. |
|---|