Smärtbedömning på katt
Detta kandidatarbete inom djuromvårdnad syftade till att undersöka om ett smärtformulär kunde vara till hjälp för djursjukskötare vid smärtbedömningar på katt. Att bedöma smärtnivå är en vanlig arbetsuppgift för djursjukskötare. Det anses dock av många vara svårt, vilket till stor del är till följd...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9425/ |
| Sumario: | Detta kandidatarbete inom djuromvårdnad syftade till att undersöka om ett smärtformulär kunde vara till hjälp för djursjukskötare vid smärtbedömningar på katt. Att bedöma smärtnivå är en vanlig arbetsuppgift för djursjukskötare. Det anses dock av många vara svårt, vilket till stor del är till följd av att katter inte gärna visar när de har ont. Det finns studier inom området, dock saknas det konsensus om vilken som är den bästa metoden för att bedöma smärta.
För att undersöka ifall smärtbedömningar blir enklare med ett hjälpmedel testades ett av de befintliga smärtformulären för katt i en klinisk miljö på ett djursjukhus. Det formulär som användes var Glasgow Composite Measure Pain Scale – Feline, ett beteendebaserat formulär som är fokuserat på akut smärta. Det testades genom ett försök med korta filmklipp av tre katter. Filmklippen bedömdes av nio legitimerade och sju tillförordnade djursjukskötare. De fick utifrån filmklippen besvara om de ansåg att katterna var i behov av smärtlindring och hur mycket smärta de bedömdes ha. De fick därefter se filmklippen igen och utföra smärtbedömningar utifrån formulärets anvisningar. De fick även svara på ifall formuläret hade varit till hjälp under bedömningarna.
Resultatet visade att formuläret ansågs vara till hjälp av 85,7 % av deltagarna och att det bidrog till en mer samstämd uppskattning av katternas smärtgrad. Det gick även att upptäcka skillnader mellan bedömningarna av deltagarna från olika kategorier, exempelvis utifrån hur länge de arbetat inom yrket. Skillnader kunde också upptäckas i bedömningarna utförda av de legitimerade och de tillförordnade djursjukskötarna. Då det var en liten studie med få deltagare kunde inte några större slutsatser dras utifrån studiens resultat. Det är dock tydligt att området kräver ännu mer forskning och att smärtformulär skulle kunna vara till hjälp i det dagliga arbetet för en djursjukskötare. |
|---|