Lekplatser för barn och biologisk mångfald
Tillgången till mångfunktionella utemiljöer med ett flertal ekosystemtjänster är efterfrågat i stadsplaneringen. En sådan möjlighet undersöks i det här examensarbetet genom att besvara frågeställningen kring hur sambandet ser ut mellan barns lekmiljöer och livsmiljöer för växter och djur. Om det...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16644/ |
| _version_ | 1855572774779617280 |
|---|---|
| author | Aspersand, Matilda |
| author_browse | Aspersand, Matilda |
| author_facet | Aspersand, Matilda |
| author_sort | Aspersand, Matilda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Tillgången till mångfunktionella utemiljöer med ett flertal ekosystemtjänster är efterfrågat i
stadsplaneringen. En sådan möjlighet undersöks i det här examensarbetet genom att besvara
frågeställningen kring hur sambandet ser ut mellan barns lekmiljöer och livsmiljöer för växter och djur.
Om det är så att barn, växter och djur spontant delar grönområden bör det gå att kombinera lekmiljöer
och andra arters livsmiljöer i planering, design och förvaltning.
Examensarbetet bygger på en fallstudie genomförd i Stehag i mellersta Skåne. Fallstudien har
genomförts utifrån antagandet om att Stehag är ett kritiskt fall för att studera sambandet uppsatsen
undersöker. Stehag presenteras som en plats där barns rörelsefrihet inte är en begränsande faktor och
där det finns varierade utomhusmiljöer med olika grad av biologisk mångfald. De metoder som ingått
i fallstudien är promenadintervjuer med totalt tio barn i årskurs fem och inventeringar av fyra platser
för att bedöma biologisk mångfald. Under promenadintervjuerna fick barnen visa utomhusmiljöer med
olika förutsättningar för biologisk mångfald som de använder och svara på frågor om vad de brukar
göra där, hur ofta de brukar vara på platsen, vad de tycker är bra respektive mindre bra med platsen och
om de lagt märke till något växt- eller djurliv. Inventeringen var avgränsad till hur markskiktet såg ut,
täckning och antal av vedartade växter samt förekomst av död ved.
Ett av de viktigare resultaten i arbetet är klargörandet av hur barns lekmiljöer påverkas av den
biologiska mångfalden. I resultatet presenteras barns leklandskap i termer av socialt samspel, olika
typer av lekar på informella platser och vad barnen har att berätta om växt- och djurlivet. Resultatet
av inventeringen visar att det finns en högre biologisk mångfald på barnens informella platser jämfört
med formella platser. Arbetet indikerar också att på informella platser i utomhusmiljön, där barn leker
och där den biologiska mångfalden är förhållandevis hög, finns det lekkvalitéer som saknas på platser
med lägre biologisk mångfald. Kunskaperna från arbetet föreslås tas tillvara genom att skapa varierade
lekmiljöer med hög biologisk mångfald och vegetation som ger rumsligheter. Vidare undersökningar
behöver göras för att överkomma utmaningar och kartlägga motsättningar med att integrera växters
och djurs livsmiljöer med barns lekmiljöer. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU16644 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU166442021-05-12T01:00:35Z https://stud.epsilon.slu.se/16644/ Lekplatser för barn och biologisk mångfald Aspersand, Matilda Landscape architecture Tillgången till mångfunktionella utemiljöer med ett flertal ekosystemtjänster är efterfrågat i stadsplaneringen. En sådan möjlighet undersöks i det här examensarbetet genom att besvara frågeställningen kring hur sambandet ser ut mellan barns lekmiljöer och livsmiljöer för växter och djur. Om det är så att barn, växter och djur spontant delar grönområden bör det gå att kombinera lekmiljöer och andra arters livsmiljöer i planering, design och förvaltning. Examensarbetet bygger på en fallstudie genomförd i Stehag i mellersta Skåne. Fallstudien har genomförts utifrån antagandet om att Stehag är ett kritiskt fall för att studera sambandet uppsatsen undersöker. Stehag presenteras som en plats där barns rörelsefrihet inte är en begränsande faktor och där det finns varierade utomhusmiljöer med olika grad av biologisk mångfald. De metoder som ingått i fallstudien är promenadintervjuer med totalt tio barn i årskurs fem och inventeringar av fyra platser för att bedöma biologisk mångfald. Under promenadintervjuerna fick barnen visa utomhusmiljöer med olika förutsättningar för biologisk mångfald som de använder och svara på frågor om vad de brukar göra där, hur ofta de brukar vara på platsen, vad de tycker är bra respektive mindre bra med platsen och om de lagt märke till något växt- eller djurliv. Inventeringen var avgränsad till hur markskiktet såg ut, täckning och antal av vedartade växter samt förekomst av död ved. Ett av de viktigare resultaten i arbetet är klargörandet av hur barns lekmiljöer påverkas av den biologiska mångfalden. I resultatet presenteras barns leklandskap i termer av socialt samspel, olika typer av lekar på informella platser och vad barnen har att berätta om växt- och djurlivet. Resultatet av inventeringen visar att det finns en högre biologisk mångfald på barnens informella platser jämfört med formella platser. Arbetet indikerar också att på informella platser i utomhusmiljön, där barn leker och där den biologiska mångfalden är förhållandevis hög, finns det lekkvalitéer som saknas på platser med lägre biologisk mångfald. Kunskaperna från arbetet föreslås tas tillvara genom att skapa varierade lekmiljöer med hög biologisk mångfald och vegetation som ger rumsligheter. Vidare undersökningar behöver göras för att överkomma utmaningar och kartlägga motsättningar med att integrera växters och djurs livsmiljöer med barns lekmiljöer. In urban planning, multifunctional outdoor environments with several ecosystem services are requested. This thesis investigates one solution to this by studying the relation between children’s play environments and habitats for plants and animals. Such knowledge can be useful in the planning, design and management of outdoor environments for children. If children, plants and animals spontaneously share green spaces, it can be implemented in formal play environments. A case study was conducted in Stehag in central Scania, southern Sweden. The case study has been carried out based on the assumption that Stehag is a critical case for studying the relation the thesis examines. Stehag is presented as a place where children’s freedom of mobility is not a limiting factor and where there are varied outdoor environments with varying degrees of biodiversity. The methods included in the study are interview through child-led walks and inventory to assess biodiversity. Ten children in the 5th grade were interviewed, and four places were inventoried. During the child-led walks, the children showed places, with different prerequisites of biodiversity, which they use in their everyday life. They were asked questions about what activities they engaged with, how often they visited the place, what they appreciated and disliked, and if they have noticed some plants and animals. The inventory was limited to the groundcover, coverage, the number of trees and larger shrubs and dead wood. One of the more important results of the thesis is how children’s play environments are affected by biodiversity. The results present children’s play landscape in terms of social interaction, different types of play in informal places and children’s knowledge about plant and animal life. After comparing the biodiversity between children’s informal and formal places, higher biodiversity was found in their informal places. The study also indicates that in informal places, where children play and where biodiversity is relatively high, there are play qualities that are lacking in places with lower biodiversity. Knowledge from the thesis can be implemented in practice by creating varied play environments with high biodiversity and vegetation that provides space. Further research is needed to overcome challenges and identify contradictions between integrating plant and animal habitats with children’s play environments. 2021-05-05 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16644/6/aspersand_m_210414.pdf Aspersand, Matilda, 2021. Lekplatser för barn och biologisk mångfald : en fallstudie kring sambandet mellan barns lekmiljöer och livsmiljöer för växter och djur. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16644 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Aspersand, Matilda Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title | Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title_full | Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title_fullStr | Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title_full_unstemmed | Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title_short | Lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| title_sort | lekplatser för barn och biologisk mångfald |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16644/ https://stud.epsilon.slu.se/16644/ |