Sambandet mellan fysisk aktivitet och hull hos hund : en jämförelse av enkätsvar, kroppshull och registrerad fysisk aktivitet med accelerometer samt pedometer
Fysisk aktivitet utgör en viktig del av en hunds liv. Samband mellan hull och fysisk aktivitet har identifierats i ett flertal studier, och då överhull har kopplats till diverse hälsoproblem, är det av vikt att ur ett djurvälfärdsperspektiv vidare utreda sambandet mellan hull och fysisk aktivitet...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Fysisk aktivitet utgör en viktig del av en hunds liv. Samband mellan hull och fysisk aktivitet har
identifierats i ett flertal studier, och då överhull har kopplats till diverse hälsoproblem, är det av vikt
att ur ett djurvälfärdsperspektiv vidare utreda sambandet mellan hull och fysisk aktivitet hos hund.
Detta examensarbete syftade till att studera sambandet mellan hull och fysisk aktivitet hos en grupp
hundar i Sverige genom analys av kroppsvikt, hull, enkätsvar, och accelerometer- samt pedometerregistrerad fysisk aktivitet. Hypoteser var att kroppsvikt och hull förändras med ökande ålder, att
det finns ett samband mellan hull och fysisk aktivitet, att den ägarrapporterade fysiska aktiviteten
inte motsvarar den accelerometerregistrerade, och att hundar som vistas lösgående ute, leker med
andra hundar, eller deltar i apportering, spenderar mer tid i högintensiva gångarter.
Studiegruppen utgjordes av 16 hundar i åldersgruppen 2–3 år som ingick i en pågående studie om
hundars kroppsvikt, hull, och hälsa som utgår från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Hundarna i studien vägdes och hullbedömdes av djurhälsopersonal enligt en niogradig Body Condition Score-skala (BCS), och en enkät besvarades av hundägarna. Kroppsvikt, hull, och enkätsvar
jämfördes mot samma uppgifter insamlade när hundarna var 1–2 år gamla. En aktivitetsmätning
utfördes där samtliga 16 hundar bar en accelerometer under en period på tio dagar. Fyra hundar bar
även en pedometer. Skillnader i fysisk aktivitet, uppmätt med accelerometer, studerades mellan hundarna baserat på hull samt ägarrapporterade aktivitetsrutiner.
Enligt hullbedömning var majoriteten av hundarna i denna population i idealhull (BCS 4–5/9) med
en överhullsfrekvens på 38 % (BCS ≥6/9). Enligt accelerometerregistrerade data spenderades mest
tid i vila, följt av strövande, gång, springande, och lek. Hundarna som bar pedometer gick i median
10 701 steg per dag. Hypotesen att hull och kroppsvikt förändrats mellan 1–2 och 2–3 års ålder
kunde inte bekräftas. Vid jämförelse av hull och tid spenderad i fysisk aktivitet enligt accelerometerregistrerade data kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan hundar i idealhull och över idealhull. Hundar som uppgavs spendera mer tid lösa på promenad eller regelbundet deltog i apportering, spenderade dock mer tid på att springa enligt accelerometerregistrerade data, vilket stödjer
hypotesen att hundar som har möjlighet att röra sig fritt spenderar mer tid i högintensiva gångarter.
Vidare spenderade hundar som enligt enkätsvaren uppskattades ha lägre aktivitetsnivå på promenad
mer tid i aktivitetskategorin gång, medan hundar som uppskattades ha högre aktivitetsnivå spenderade mer tid på att springa enligt data uppmätt med accelerometer. Hundar som angavs spendera
mer tid på promenad, spenderade även mer tid i aktivitetskategorin gång enligt accelerometer jämfört med hundar som angavs spendera mindre tid på promenad. En korrelation mellan genomsnittlig
tid spenderad på promenad samt fysiskt ansträngande aktivitet enligt ägarens uppgifter, och accelerometerregistrerad tid i gång, springande, och lek, kunde påvisas.
Resultaten från detta examensarbete indikerar att faktorer som promenadrutiner, tillgång till lösgående utevistelse, samt deltagande i aktiviteter som apportering, kan påverka hundens fysiska aktivitet avseende mängd och intensitetsnivå. Vidare tyder resultaten på att den enkätbaserade fysiska
aktiviteten motsvarar den uppmätta fysiska aktiviteten relativt väl. Inget samband kunde dock påvisas mellan hull och fysisk aktivitet i detta examensarbete. Samtliga resultat bör tolkas med försiktighet, främst på grund av förhållandevist litet studiematerial. För vidare undersökning av samband
mellan hull och fysisk aktivitet hos hund bör därför ett större urval hundar inkluderas. Jämförelse
av pedometer- och accelerometersystem för mätning av fysisk aktivitet hos hundar är av intresse för
framtida studier. |
|---|