Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning
Kaninen används till en rad olika områden inom medicinsk forskning. Människans närvaro kan utgöra en permanent källa till stress försökskaninen, vilket kan ha negativ inverkan på djurvälfärd och forskningsresultat via dess effekt på diverse fysiologiska och kemiska parametrar. Rädslan för människor...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572758475309056 |
|---|---|
| author | Ersbring, Louise |
| author_browse | Ersbring, Louise |
| author_facet | Ersbring, Louise |
| author_sort | Ersbring, Louise |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kaninen används till en rad olika områden inom medicinsk forskning. Människans närvaro kan utgöra en permanent källa till stress försökskaninen, vilket kan ha negativ inverkan på djurvälfärd och
forskningsresultat via dess effekt på diverse fysiologiska och kemiska parametrar. Rädslan för människor har bevisats kunna reduceras genom att regelbundet exponera kaninen för hantering.
I dagsläget saknas standardiserade riktlinjer för hur försökskaninen ska invänjas vid hantering av
människor. Studien ämnade att granska och utvärdera verkställandet av ett träningsprogram för kaniner som implementerats på Karolinska Institutet i Stockholm med lovande resultat, i syfte att identifiera eventuella brister med programmet och att belysa områden som kan vara av betydelse för
vidare forskning. Det långsiktiga målet är att uppnå en standardiserad metod för socialisering och
träning av kaniner inom medicinsk forskning.
Sex kaninhanar av rasen New Zealand White observerades över 12 på varandra följande dagar. Det
fanns ingen kontrollgrupp. Programmets utförande dokumenterades genom intervju av personal och
observation. Kaninernas rädsla för människor utvärderades vid två separata tillfällen genom tillämpning av kvantifierad beteendeanalys, flertalet human approach tester och mätning av andningsfrekvens. Data analyserades genom parat t-test och deskriptiv analys.
Beteendeanalysen demonstrerade en statistiskt signifikant ökning av beteenden som förknippas med
oräddhet. Under approach testet ökade antalet kontakter med människans hand medan tiden till
första kontakt minskade. Durationen som kaninen valt att befinna sig i människans närhet hade ökat
i slutet av studien. Ingen signifikant påverkan fanns på kaninens andningsfrekvens.
Resultaten tyder på att hanteringen under träningsprogrammet leder till reducerad rädsla mot människor. Mer forskning krävs, men denna studie utgör ett lovande första steg för utvecklingen av en
standardiserad, effektiv metod för socialisering av kaniner i medicinsk forskning. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU16523 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU165232021-03-11T02:00:43Z Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning Socialization and training of rabbits in medical research Ersbring, Louise kanin hantering träning socialisering fasthållning rädsla stress Kaninen används till en rad olika områden inom medicinsk forskning. Människans närvaro kan utgöra en permanent källa till stress försökskaninen, vilket kan ha negativ inverkan på djurvälfärd och forskningsresultat via dess effekt på diverse fysiologiska och kemiska parametrar. Rädslan för människor har bevisats kunna reduceras genom att regelbundet exponera kaninen för hantering. I dagsläget saknas standardiserade riktlinjer för hur försökskaninen ska invänjas vid hantering av människor. Studien ämnade att granska och utvärdera verkställandet av ett träningsprogram för kaniner som implementerats på Karolinska Institutet i Stockholm med lovande resultat, i syfte att identifiera eventuella brister med programmet och att belysa områden som kan vara av betydelse för vidare forskning. Det långsiktiga målet är att uppnå en standardiserad metod för socialisering och träning av kaniner inom medicinsk forskning. Sex kaninhanar av rasen New Zealand White observerades över 12 på varandra följande dagar. Det fanns ingen kontrollgrupp. Programmets utförande dokumenterades genom intervju av personal och observation. Kaninernas rädsla för människor utvärderades vid två separata tillfällen genom tillämpning av kvantifierad beteendeanalys, flertalet human approach tester och mätning av andningsfrekvens. Data analyserades genom parat t-test och deskriptiv analys. Beteendeanalysen demonstrerade en statistiskt signifikant ökning av beteenden som förknippas med oräddhet. Under approach testet ökade antalet kontakter med människans hand medan tiden till första kontakt minskade. Durationen som kaninen valt att befinna sig i människans närhet hade ökat i slutet av studien. Ingen signifikant påverkan fanns på kaninens andningsfrekvens. Resultaten tyder på att hanteringen under träningsprogrammet leder till reducerad rädsla mot människor. Mer forskning krävs, men denna studie utgör ett lovande första steg för utvecklingen av en standardiserad, effektiv metod för socialisering av kaniner i medicinsk forskning. The rabbit is used for a variety of medical research fields. The human may constitute a permanent source of stress for the laboratory rabbit, which may have a negative impact on animal welfare and research results through its effect on various physiological and chemical parameters. The fear of humans can be reduced by regularly exposing the rabbit to handling. Currently there are no standardized guidelines for how the laboratory rabbit should be habituated to human handling. The study aimed to examine and evaluate the execution of a training program for rabbits that has been implemented at the Karolinska Institute in Stockholm with promising results, with the purpose to identify potential flaws of the program and to display areas of importance for further research. The long-term goal is to achieve a standardized method of socialization and training of rabbits in medical research. Six male New Zealand White rabbits were observed over 12 consecutive days. There was no control group. The execution of the program was documented through interview of personnel and observation. The rabbits’ fear of humans was evaluated on two separate occasions through the application of quantified behavioral analysis, multiple human approach tests and measurements of respiratory rate. The data was analyzed by paired t-test and descriptive analysis. The behavioral analysis demonstrated a statistically significant increase of behaviors consistent with fearlessness. During the approach test, the number of contacts with the human hand increased while the time until first contact decreased. The duration spent in the human’s near vicinity had increased by the end of the study. No significant effect was found on the rabbit’s respiratory rate. The results indicate that the handling during the training program leads to reduced fear of humans. More research is required, but this study constitutes a promising first step for the development of a standardized, effective method of socialization of rabbits in medical research. Key words: Rabbit, handling, training, socialization, restraint, fear, stress SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2021 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16523/ |
| spellingShingle | kanin hantering träning socialisering fasthållning rädsla stress Ersbring, Louise Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title | Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title_full | Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title_fullStr | Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title_full_unstemmed | Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title_short | Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| title_sort | socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning |
| topic | kanin hantering träning socialisering fasthållning rädsla stress |