Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet
Denna rapport är upprättad som ett examensarbete i skogsmästarutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet och i samarbete med Holmen Skog, region syd. Syftet är att undersöka om apteringen av grantimmer kan påverkas på grund av vilken ersättning säljaren av virket får betalt för de stockar s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16297/ |
| _version_ | 1855572721826529280 |
|---|---|
| author | Andersson, Jonas |
| author_browse | Andersson, Jonas |
| author_facet | Andersson, Jonas |
| author_sort | Andersson, Jonas |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna rapport är upprättad som ett examensarbete i skogsmästarutbildningen på Sveriges
lantbruksuniversitet och i samarbete med Holmen Skog, region syd.
Syftet är att undersöka om apteringen av grantimmer kan påverkas på grund av vilken ersättning
säljaren av virket får betalt för de stockar som inte håller måttet för att klassas som timmer.
Priset är allmänt vedertaget ca 80 kr per m3fub i hela landet. Holmen region syd har dock sedan
några år tillbaka betalat aktuellt granmassavedspris för vrakade stockar av grantimmer om de håller
kvalitet för granmassaved.
Undersökningen är uppdelad i en fiktiv simulering av sortimentsutfall och virkesvärde utifrån
verkliga avverkningar utförda i aktuellt område av Holmens entreprenörer. Simuleringarna är
uppställda i fyra olika scenarier där två olika priser på vrakade grantimmerstockar använts, 80
respektive 335 kr per m3fub. Tillsammans med de olika vrakpriserna har verkliga virkesutfall från
tidigare gjorda avverkningar använts samt en mer fiktiv modell med färre antal manuella kap
simulerat. Det innebär att föraren av skogsmaskinen ej gjort avsteg från vad den intelligenta
apteringsdatorn föreslagit. Vanligaste orsaken att ta egna beslut att kapa en stock kortare än
datorns förslag är att den är krokig eller har andra defekter på stammen. Gemensamt för alla fyra
scenarier är att mängden grantimmer ökar och som en effekt av det också totala granvirkesvärdet med
5–10 kr per m3fub i samband med ett höjt vrakpris.
Som en andra del i rapporten har en kvalitativ intervju gjorts med några skogsmaskinförare anslutna
till Holmen. Åtta frågor har ställts och de viktigaste frågorna bestod av hur förare känner till
virkesprislistor och vrakersättningar de behandlar dagligen, om de upplever stress eller ångest
inom sitt arbete samt om de har rätt kunskap att kunna utföra uppdraget på bästa sätt.
Sammanfattningsvis är att förarna har bristfällig eller vag kunskap om hur priserna för virket och
vraket är men att de är duktiga på hur virket skall apteras för att inte bli vrak. Flertalet förare
medgav att det finns utvecklingspotential i att ta vara på mer timmer och dessutom ge minskad
stress om förlusten för varje riskerad vrakstock skulle vara mindre. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16297 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU162972020-11-21T02:00:43Z https://stud.epsilon.slu.se/16297/ Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet Andersson, Jonas Forestry - General aspects Forestry production Denna rapport är upprättad som ett examensarbete i skogsmästarutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet och i samarbete med Holmen Skog, region syd. Syftet är att undersöka om apteringen av grantimmer kan påverkas på grund av vilken ersättning säljaren av virket får betalt för de stockar som inte håller måttet för att klassas som timmer. Priset är allmänt vedertaget ca 80 kr per m3fub i hela landet. Holmen region syd har dock sedan några år tillbaka betalat aktuellt granmassavedspris för vrakade stockar av grantimmer om de håller kvalitet för granmassaved. Undersökningen är uppdelad i en fiktiv simulering av sortimentsutfall och virkesvärde utifrån verkliga avverkningar utförda i aktuellt område av Holmens entreprenörer. Simuleringarna är uppställda i fyra olika scenarier där två olika priser på vrakade grantimmerstockar använts, 80 respektive 335 kr per m3fub. Tillsammans med de olika vrakpriserna har verkliga virkesutfall från tidigare gjorda avverkningar använts samt en mer fiktiv modell med färre antal manuella kap simulerat. Det innebär att föraren av skogsmaskinen ej gjort avsteg från vad den intelligenta apteringsdatorn föreslagit. Vanligaste orsaken att ta egna beslut att kapa en stock kortare än datorns förslag är att den är krokig eller har andra defekter på stammen. Gemensamt för alla fyra scenarier är att mängden grantimmer ökar och som en effekt av det också totala granvirkesvärdet med 5–10 kr per m3fub i samband med ett höjt vrakpris. Som en andra del i rapporten har en kvalitativ intervju gjorts med några skogsmaskinförare anslutna till Holmen. Åtta frågor har ställts och de viktigaste frågorna bestod av hur förare känner till virkesprislistor och vrakersättningar de behandlar dagligen, om de upplever stress eller ångest inom sitt arbete samt om de har rätt kunskap att kunna utföra uppdraget på bästa sätt. Sammanfattningsvis är att förarna har bristfällig eller vag kunskap om hur priserna för virket och vraket är men att de är duktiga på hur virket skall apteras för att inte bli vrak. Flertalet förare medgav att det finns utvecklingspotential i att ta vara på mer timmer och dessutom ge minskad stress om förlusten för varje riskerad vrakstock skulle vara mindre. This report has been prepared as a degree project in the Forest management Programme at the Swedish University of Agricultural Sciences and in collaboration with Holmen Skog, region south. The aim is to investigate whether the allocation of spruce saw logs can be affected due to the compensation paid to the seller of the saw logs that are not up to scratch in order to be classified as timber. The price is generally accepted about 80 SEK per m3fub throughout the country. Holmen region syd, however, has for some years paid the current spruce pulpwood price for wrecked logs of spruce timber if they are of quality for spruce pulpwood. The report is divided into a fictitious simulation of assortment results and wood value based on real fellings carried out in the current area by Holmen's contractors. The simulations are set up in four different scenarios where two different prices of wrecked spruce logs have been used, 80 and 335 SEK per m3fub respectively. Together with the different wreck prices, real wood outputs from previous fellings have been used as well as a more fictitious model with fewer manual cuttings simulated. This means that the driver of the forest machine has not deviated from what the intelligent frying computer has suggested. The most common reason to make your own decision to cut a log shorter than the computer's suggestion is that it is crooked or has other defects on the trunk. Common to all four scenarios is that the amount of spruce timber and as an effect of the total spruce timber value increased by 5-10 SEK per m3fub in connection with an increased wreck price. As a second part of the report, a qualitative interview has been conducted with some forest machine operators connected to Holmen. Eight questions have been asked and the most important questions consisted of drivers knowledge about the timber price lists and wrecking severers they deal with on a daily basis, whether they experience stress or anxiety in their work and whether they have the right knowledge to be able to carry out the assignment in the best way. In conclusion, the drivers have insufficient or vague knowledge about how the prices of the wood and the wreck, but that they are good at how the timber should be cut as not to become wrecks. The majority of drivers admitted that there is a development potential in taking advantage of more saw logs reduced stress if the loss for each risked wreck log would be less. 2020-11-20 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16297/1/andersson_j_201120.pdf Andersson, Jonas, 2020. Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: (S) > School for Forest Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-210.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16297 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Forestry production Andersson, Jonas Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title | Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title_full | Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title_fullStr | Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title_full_unstemmed | Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title_short | Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| title_sort | vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet |
| topic | Forestry - General aspects Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16297/ https://stud.epsilon.slu.se/16297/ |