Känslig miljö under stor infrastruktur : en studie och gestaltningsförslag för Gömmarravinen
Detta examensarbete handlar om att gestalta utifrån en plats förutsättningar, behov och framtidsplaner, allt detta i en svår trafikmiljö. Med målsättningen att stärka konnektiviteten, alltså kopplingarna mellan landområden, resulterar arbetet både i en studie och ett gestaltningsförslag. Syftet är a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Detta examensarbete handlar om att gestalta utifrån en plats förutsättningar, behov och framtidsplaner, allt detta i en svår trafikmiljö. Med målsättningen att stärka konnektiviteten, alltså kopplingarna mellan landområden, resulterar arbetet både i en studie och ett gestaltningsförslag. Syftet är att skapa en medvetenhet i hur passager i infrastrukturprojekt kan gestaltas. Detta utifrån en specifik plats och anpassad för de som är mest troliga användarna.
Genom att implementera passager i vägprojekt kan även andra rörelser i området tillåtas. Rörelser som annars hade hindrats av den nya vägen. För att lyckas med det måste många faktorer vägas in. På grund av detta är det nödvändigt att examensarbetet är platsspecifikt och behandlar därför Gömmarravinen. Ett område som i dagsläget är en del av projekteringen av 259 Tvärförbindelse Södertörn, en del av ett stort infrastrukturprojekt i södra Stockholm. De användare som undersöks är däggdjur, människa och den akvatiska faunan.
För att kunna skapa en passage bestående av relevanta åtgärder för rätt användare är det viktigt att samla kunskap om de nutida, framtida, storskaliga och småskaliga behoven och förutsättningarna som finns i området. Denna kunskap har tagits fram med hjälp av rapporter där Gömmarravinen är delaktig samt vetenskaplig litteratur om de tre användarnas behov och preferenser. Detta har resulterat i att de viktigaste faktorerna, som designåtgärderna av passagen bör förhålla sig till, kunnat klargöras. Dessa faktorer är begränsade ljusförhållanden, höga bullernivåer, känslig naturmiljö samt den akvatiska faunans och människans preferenser. De två sistnämnda är de användare som studien kom fram till är de som med störst sannolikhet kommer att nyttja passagen.
De faktorer som studien belyser undersöks djupare med hjälp av litteratur som berör hur man med designåtgärder kan skapa en attraktiv passage. Denna litteratur behandlar ljud- och ljusförhållanden, vattenrestaurering samt hur dessa tre bör vara för att gynna människan och den akvatiska faunan. Detta materialiseras sedan, med hjälp av platsbesök, konsekvensanalys och skissande, i ett gestaltningsförslag. Detta förslag visar hur en passage i Gömmarravinen kan utformas så att nödvändiga kopplingar i landskapet stärks. |
|---|