Vad kan kollektivtrafiken tillföra ur perspektivet socialt kapital?
Tillhandahållandet av kollektivtrafik kan ses som en nyckelaspekt för mer jämlika förutsättningar till samhällsdeltagande. Ökade ojämlikheter och segregation är återkommande problem i stora och växande städer, och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar blir allt tydligare åtskilda geog...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15959/ |
| Sumario: | Tillhandahållandet av kollektivtrafik kan ses som en nyckelaspekt för mer jämlika förutsättningar till
samhällsdeltagande. Ökade ojämlikheter och segregation är återkommande problem i stora och
växande städer, och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar blir allt tydligare åtskilda
geografiskt och socialt. Bilism och funktionsuppdelning spär på avstånden och förstärker ojämlika
nivåer av tillgänglighet, vilket bidrar till ett samhälle med en låg nivå av tillit. Detta kan beskrivas i
termer av bristande socialt kapital. Kollektivtrafik som möjliggör en ökad tillgänglighet till olika
målpunkter förebygger social exkludering och kan ha positiv inverkan på det sociala kapitalet. Socialt
kapital kan definieras som de fördelar individer och grupper kan dra genom tillit och förtroende som
finns mellan människor i ett samhälle, vilket har stor inverkan på möjligheterna till deltagande i
samhällets sociala, politiska och ekonomiska liv.
I Stockholms län görs dagligen närmare en miljon resor med kollektivtrafiken, och samtidigt sker en
omfattande befolkningstillväxt som ställer stora krav på samhälls- och trafikplaneringen. Ett av
transportslagen som berörs är spårvägen, där Tvärbanan är en av befintliga linjer som går i det
halvcentrala bandet utanför Stockholms innerstad och som fortsatt byggs ut. I Stockholmsregionen är
ökade socioekonomiska skillnader och segregation identifierade problem, där kollektivtrafiken
benämns som en möjliggörande faktor för att motverka en sådan utveckling.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialt kapital som teori kan bidra till att förstå innebörden
av kollektivtrafiksatsningar för ökad tillgänglighet och social inkludering med särskilt fokus på
Tvärbanan. Genom kvalitativa intervjuer med involverade aktörer och deltagande observationer, där
spontanintervjuer med Tvärbaneresenärer utförts, har ambitionen varit att få en uppfattning om vilken
möjliggörande roll Tvärbanan kan ha utifrån perspektivet socialt kapital. Resultatet visar att Tvärbanan
kan betraktas som en investering för ökat socialt kapital då den bidrar med en ökad tillgänglighet till
viktiga målpunkter och sammanlänkar geografiskt och socioekonomiskt åtskilda stadsdelar. Dessutom
möjliggör det kollektiva resandet i sig att heterogena grupper kan interagera. Identifierade utmaningar
som trafikinfrastruktursatsningar behöver hantera för att bli socialt hållbara har främst att göra med
relationen mellan framkomlighet och stadsmässighet. Samverkan mellan olika aktörer är centralt för
en mer integrerad samhälls- och trafikplanering, där olika intressen och perspektiv synliggörs. För att
integrera sociala perspektiv i kollektivtrafikplaneringen visar resultatet även att kunskap, medvetenhet
och systematik i planeringsprocessen är väsentligt. Det handlar om att jobba mer helhetligt med
sociala frågor inom organisationerna och att det måste genomsyra hela arbetsprocesser. Även om
socialt kapital är en omstridd teori är den användbar för såväl planerare som andra medborgare för att
förstå och uppmärksamma transportsystemens sociala konsekvenser. |
|---|