Samhällsplanering – ett barn av sin tid?

Samhällsplanering har alltid präglats av ideologier. Uppfattningen om hur staden ska planeras och formas har samtidigt varit allt annat än enig. Under de modernistiska åren från 1930-talet fram till omkring 1970-talet decentraliserades staden. Staden skulle byggas utifrån ledorden ljus, luft och grö...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autores principales: Stigertsson, Alexander, Palmqvist, Rebecka
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2020
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/15931/
_version_ 1855572662122708992
author Stigertsson, Alexander
Palmqvist, Rebecka
author_browse Palmqvist, Rebecka
Stigertsson, Alexander
author_facet Stigertsson, Alexander
Palmqvist, Rebecka
author_sort Stigertsson, Alexander
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Samhällsplanering har alltid präglats av ideologier. Uppfattningen om hur staden ska planeras och formas har samtidigt varit allt annat än enig. Under de modernistiska åren från 1930-talet fram till omkring 1970-talet decentraliserades staden. Staden skulle byggas utifrån ledorden ljus, luft och grönska, detta i kontrast till den tidigare trånga och mörka kvartersstaden. Bostadsområden i den modernistiska staden skulle vara gröna och luftiga, separerade från både arbetsplatser och handel. De nya områdena blev snabbt populära bland barnfamiljer, och bilismen fick i och med detta sitt stora genomslag. Efter drygt 40 år av decentralisering väcktes dock kritik mot denna form av samhällsplanering. Områden som byggdes under denna tid ansågs bidra till både segregation och ett kraftigt ökat bilberoende, vilket inte ansågs hållbart. Samtidigt valde allt fler människor att bosätta sig i staden och bo kvar även efter de fått barn, vilket kom att ställa höga krav på planeringen och utformningen då den behövde beakta fler gruppers behov och intressen. Idag har vi istället en nyliberal samhällsplanering som till stor del bygger på förtätning och effektivisering av stadsrummet. Men även detta sätt att planera på har gett upphov till kritik och debatt. Kritiken grundar sig bland annat i att de miljöer som skapas i den täta staden verkar hämmande för barns rörelsefrihet och att de inte tillhandahåller de miljöerbjudanden som barn behöver. Oavsett ideal har barn alltid haft samma behov när det kommer till utevistelse och rekreation. Den fysiska miljön har makten att forma uppväxtmiljöerna för framtidens människor men resultatet av hur en viss typ av miljö har påverkat oss ser vi först i efterhand. Däremot kan vi dra slutsatser baserat på forskning kring barns behov vad gäller förutsättningar för den fysiska, mentala och sociala hälsan. Barn behöver vistas i barnvänliga utemiljöer och dagens samhällsplanering har i och med en stark tilltro till förtätning svårt att hantera det. Denna fallstudie undersöker hur samhällsplaneringen under modernismen och under dagens nyliberala planering har påverkat barns utemiljöer, samt vad detta har haft och kan komma ha för konsekvenser. Undersökningen tog plats framförallt genom en fallstudie av två skånska städer, Malmö och Landskrona, där ett antal områden i dessa sedan studerats närmare. Studien visar genom resultat från platsbesök, studier av plandokument och tidigare forskning samt intervjuer med planerare att det finns stor skillnad mellan områden planerade under modernismen och nyliberalismen, framförallt då det kommer till friyta och trafik. Barn i nyliberala områden har inte den rörelsefriheten som barn i modernistiska områden har vilket medför konsekvenser både för samhället men även för barnet som individ.
format Second cycle, A2E
id RepoSLU15931
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2020
publishDateSort 2020
record_format eprints
spelling RepoSLU159312020-08-22T01:02:03Z https://stud.epsilon.slu.se/15931/ Samhällsplanering – ett barn av sin tid? Stigertsson, Alexander Palmqvist, Rebecka Landscape architecture Samhällsplanering har alltid präglats av ideologier. Uppfattningen om hur staden ska planeras och formas har samtidigt varit allt annat än enig. Under de modernistiska åren från 1930-talet fram till omkring 1970-talet decentraliserades staden. Staden skulle byggas utifrån ledorden ljus, luft och grönska, detta i kontrast till den tidigare trånga och mörka kvartersstaden. Bostadsområden i den modernistiska staden skulle vara gröna och luftiga, separerade från både arbetsplatser och handel. De nya områdena blev snabbt populära bland barnfamiljer, och bilismen fick i och med detta sitt stora genomslag. Efter drygt 40 år av decentralisering väcktes dock kritik mot denna form av samhällsplanering. Områden som byggdes under denna tid ansågs bidra till både segregation och ett kraftigt ökat bilberoende, vilket inte ansågs hållbart. Samtidigt valde allt fler människor att bosätta sig i staden och bo kvar även efter de fått barn, vilket kom att ställa höga krav på planeringen och utformningen då den behövde beakta fler gruppers behov och intressen. Idag har vi istället en nyliberal samhällsplanering som till stor del bygger på förtätning och effektivisering av stadsrummet. Men även detta sätt att planera på har gett upphov till kritik och debatt. Kritiken grundar sig bland annat i att de miljöer som skapas i den täta staden verkar hämmande för barns rörelsefrihet och att de inte tillhandahåller de miljöerbjudanden som barn behöver. Oavsett ideal har barn alltid haft samma behov när det kommer till utevistelse och rekreation. Den fysiska miljön har makten att forma uppväxtmiljöerna för framtidens människor men resultatet av hur en viss typ av miljö har påverkat oss ser vi först i efterhand. Däremot kan vi dra slutsatser baserat på forskning kring barns behov vad gäller förutsättningar för den fysiska, mentala och sociala hälsan. Barn behöver vistas i barnvänliga utemiljöer och dagens samhällsplanering har i och med en stark tilltro till förtätning svårt att hantera det. Denna fallstudie undersöker hur samhällsplaneringen under modernismen och under dagens nyliberala planering har påverkat barns utemiljöer, samt vad detta har haft och kan komma ha för konsekvenser. Undersökningen tog plats framförallt genom en fallstudie av två skånska städer, Malmö och Landskrona, där ett antal områden i dessa sedan studerats närmare. Studien visar genom resultat från platsbesök, studier av plandokument och tidigare forskning samt intervjuer med planerare att det finns stor skillnad mellan områden planerade under modernismen och nyliberalismen, framförallt då det kommer till friyta och trafik. Barn i nyliberala områden har inte den rörelsefriheten som barn i modernistiska områden har vilket medför konsekvenser både för samhället men även för barnet som individ. Urban planning has always been marked by ideologies. The general perception of how the city should be formed meanwhile has been all but unanimous. During the years of modernism circa 1930-1970 the city was decentralized. The modernistic neighborhoods would be built bright, light, green and spacious, built in separated units from places of work and commerce. The new residential areas quickly became popular amongst families with children. The usage of cars for commuting and transportation also became more widespread during this period. After about 40 years of continuous decentralization the critique towards this form of urban planning resulted in a change. The modernistic areas were seen as contributors to segregation and the great rise in car-dependency, something that was seen as unsustainable. Meanwhile more people moved back into the cities and chose to stay there once they had children, which put great strain on the city planning. Today we have an urban planning which mainly focuses on the densification and rationalization of the city. This new way of planning is not unchallenged however. The criticism is partly based on the way the neo-liberal city is constructed; in a way which hinders children’s independence of mobility and with insufficient affordances provided by small greens spaces. Despite any ideals of urban planning, children has always had the same needs in regards to their outdoor environment and recreation. The physical environment has the power to shape the environment in which the following generation of people grow up in, but the result of decisions taken is seen only in hindsight. We can however make predictions, based on research on children’s needs and prerequisites for physical, mental and social health. Children need child friendly environments and the urban planning of today, with its trust in densification, has difficulty in realizing and accommodating this. In this study the aim is to investigate how the urban planning, during the modernist period and the neo-liberal planning today, has affected children’s outside spaces and the consequences this has brought and will continue to bring. This case study investigates how urban planning during the modernist era, as well as the neoliberal planning of today, has affected children’s outdoor spaces and what consequences this has had and might have in the future. The investigation was executed as a case study of two Scanian cities: Malmö and Landskrona. In these cities six residential areas was chosen for closer study. The case study, through the use of field studies, interviews with planners and a review of previous research and official plan documents, shows a major difference between areas planned in the modernist and neo-liberal periods, mainly regarding open spaces and traffic. Children in neo-liberal residential areas does not have the freedom of movement that children in modernist areas have which has consequences for society, but also for the child as an individual. 2020-08-11 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15931/11/stigertsson_a_palmqvist_r_200821.pdf Stigertsson, Alexander and Palmqvist, Rebecka, 2020. Samhällsplanering – ett barn av sin tid? : modernismens och nyliberalismens påverkan på barns utemiljöer i staden. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15931 swe
spellingShingle Landscape architecture
Stigertsson, Alexander
Palmqvist, Rebecka
Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title_full Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title_fullStr Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title_full_unstemmed Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title_short Samhällsplanering – ett barn av sin tid?
title_sort samhällsplanering – ett barn av sin tid?
topic Landscape architecture
url https://stud.epsilon.slu.se/15931/
https://stud.epsilon.slu.se/15931/