Klinisk effekt av subkutan ivermektinbehandling mot infektion med små blodmaskar (Cyathostominae spp.) hos isländska föl
Alla betande hästdjur infekteras med endoparasiter. Behandling med avmaskningsmedel är en del i att kontrollera smittspridning och förhindra sjukdom av parasitär etiologi. Cyathostominae spp. (små blodmaskar) har ägnats mycket uppmärksamhet på senare år eftersom att prevalensen praktiskt taget är...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/15871/ |
| Summary: | Alla betande hästdjur infekteras med endoparasiter. Behandling med avmaskningsmedel är en
del i att kontrollera smittspridning och förhindra sjukdom av parasitär etiologi. Cyathostominae
spp. (små blodmaskar) har ägnats mycket uppmärksamhet på senare år eftersom att prevalensen
praktiskt taget är 100 % och många populationer av lilla blodmasken är resistenta mot två av
tre verksamma anthelmintikasubstanser. Rapporter om resistens mot den sistnämnda substansen, makrocykliska laktoner (ML), finns från flera håll världen över, och nya behandlingsprogram har utformats i syfte att bevara ML:s effekt så länge som möjligt. På Island har
avmaskning av hästar med bland annat ivermektin pågått i flera decennier. Den inhemska
hästpopulationen har varit isolerad i 1100 år, vilket medför att även dess parasitpopulationer
har varit det. Därför är eventuell resistens hos islandshästars parasiter intressant att studera då
denna har utvecklats oberoende av genutbyte med parasitopulationer från övriga världen. Syftet
med detta examensarbete var att undersöka ivermektins effekt på lilla blodmasken hos naturligt
infekterade föl på Island genom Modifierat McMaster-test och faecal egg count reduction test
(FECRT). Tio gårdar medverkade i studien vilket resulterade i 85 provtagna föl varav 10
tillhörde en kontrollgrupp. Parprover togs i samband med att fölen avmaskades med subkutan
injektion med ivermektin, respektive två veckor senare. En godtagbar behandlingseffekt av
blodmask efter ivermektin har definierats som en minskning av äggurskiljningen med ≥ 95 %,
då visar testen att resistens inte föreligger. Fyra av gårdarna exkluderades från studien eftersom
att de inte uppfyllde inklusionskriteriet att minst fyra föl skulle urskilja > 100 epg vid första
provtagningstillfället, detta resulterade i att sex gårdar inkluderades till analys av FECRT.
Resultatet blev att samtliga behandlade föl hade minskad äggurskiljning vid den andra provtagningen. Detta gäller inte kontrollgruppen, där sex av tio föl fick ökade epg-nivåer mellan
provtagningarna och därav blev FECR endast 4,4 %. FECR blev 100 % hos två av gårdarna
och 99,6 % hos en tredje gård, vilka alla innebär en god effekt. En gård hade FECR på 95,7 %,
vilket ligger inom intervallet där resistens kan misstänkas (<98 %). De övriga två gårdarna låg
under 95 % reducering, på 92,3 % respektive 87,6 %, vilka motsvarar kriterierna för en resistent
parasitpopulation. Sammanfattningsvis visar resultatet att effekten överlag var hög och att det
finns känsliga likväl resistenta parasiter hos det befintliga urvalet. Innan slutsatser dras måste
andra orsaker till bristande behandlingseffekt tas i åtanke. Utöver detta var antalet provtagna
individer få och slumpmässigt urval tillämpades ej, varför slutsatser om resistensläget mot
ivermektin hos populationer av Cyathostominae spp. på Island i stort inte kunde dras. På 1990-
talet gjordes en studie där förkortat egg reappearance period (ERP) uppmättes på isländska
blodmaskar efter behandling med injektion med ivermektin. Det finns även en studie som visar
att effekten av ivermektin är ofullständig vid parenteral administrering jämfört med oral
tillförsel av ivermektin. Resultatet från studien tyder på att populationens tolerans har ökat
sedan 1990-talet. Rekommendationen till hästägarna blir att konfirmera effekten av vald
avmaskning med FECRT och i de fall där den är bristfällig avråds parenteral administration av
ivermektin för att förhindra fortsatt selektion för resistens. Förutom att optimera behandlingsregimer för den isländska hästnäringen, kan fortsatt forskning på resistensläget på Island öka
förståelsen för förvärvandet av resistensgener hos parasiter. |
|---|