Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning
Stress och rädsla vid klinikbesök är ett vanligt problem för hundar, vilket riskerar att leda till att hundägare blir mindre benägna att uppsöka djurhälsovården. Syftet med detta arbete var att undersöka om regelbundna, korta träningspass i hantering kan bidra till att minska denna rädsla och str...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2020
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572613127995392 |
|---|---|
| author | Emmer Granqvist, Anna Solid, Lovisa |
| author_browse | Emmer Granqvist, Anna Solid, Lovisa |
| author_facet | Emmer Granqvist, Anna Solid, Lovisa |
| author_sort | Emmer Granqvist, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Stress och rädsla vid klinikbesök är ett vanligt problem för hundar, vilket riskerar att leda till att
hundägare blir mindre benägna att uppsöka djurhälsovården. Syftet med detta arbete var att
undersöka om regelbundna, korta träningspass i hantering kan bidra till att minska denna rädsla och
stress. För att undersöka det utfördes en experimentell studie på åtta undervisningshundar
tillhörande Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hundarna som ingick i studien var beaglar med en
ungefärlig ålder på två år. Vid studiens start uppvisade hundarna tecken på mild till allvarlig rädsla
eller stress vid hantering, vilket skulle kunna bero på att de vid ankomst till SLU var bristfälligt
hanterade. Studien innehöll två kliniska undersökningar separerade av en fem veckor lång period
med hanteringsträning tre till fem gånger i veckan. De kliniska undersökningarna innebar att en
veterinär utförde en grundlig status som inkluderade hjärtauskultation, andningsfrekvens, palpation,
rektaltemperatur, blodtrycksmätning samt blodprov. Vid de kliniska undersökningarna samlades
data om hundarnas beteende, bedömd stressnivå vid olika delar av undersökningen och de
fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens, blodtryck och temperatur.
Bedömningarna av hundarnas stressnivå och beteende gjordes i efterhand med hjälp av
videomaterial från undersökningarna. Varje träningstillfälle dokumenterades med information om
vad hunden hade tränats i för moment samt en bedömning av stressnivån. Alla bedömningar av
stressnivån gjordes med hjälp av skalan FAS, vilket är en förkortning för ”fear anxiety stress
spectrum”. FAS är en skala från noll till fem som beskriver olika beteenden, kroppshållningar och
ansiktsuttryck kopplade till stress och rädsla. En hund som bedöms som noll på skalan uppvisar inga
tecken på stress eller rädsla medan en hund som uppnår fem på skalan uppvisar allvarliga tecken på
stress eller rädsla med aggressiva beteenden.
Det var en signifikant skillnad i den bedömda stressnivån hos hundarna, både från den första till
den andra kliniska undersökningen (P <0,00002) och från det första till det sista träningstillfället (P
<0,0002). Vid en jämförelse av huruvida hundarna tog emot godis, frivilligt gick in i rummet och
frivilligt klev upp på bordet mellan den första och den andra kliniska undersökningen kunde ingen
signifikant skillnad ses (P = 0,5). Ingen signifikant skillnad kunde heller ses vid en jämförelse av de
fysiologiska parametrarna mellan den första och den andra kliniska undersökningen, varken i en
jämförelse inom varje specifik parameter eller i en jämförelse som inkluderade alla parametrarna.
Sammanfattningsvis visade studien på att hanteringsträning kan bidra till att minska en bedömd
stressnivå vid klinisk undersökning. Studien kunde däremot inte visa på några skillnader i
fysiologiska parametrar under den kliniska undersökningen som ägde rum efter perioden av
hanteringsträning jämfört med den undersökning som ägde rum före träningsperioden. Fortsatta
studier krävs för att utforska hanteringstränings effekt vid längre träningsprogram samt vid träning
av privatägda hundar. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU15643 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU156432020-06-25T01:00:24Z Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning The effect of training on the stress level in dogs during clinical examination Emmer Granqvist, Anna Solid, Lovisa hund stress rädsla stressreducering klinisk undersökning hanteringsträning djuromvårdnad Stress och rädsla vid klinikbesök är ett vanligt problem för hundar, vilket riskerar att leda till att hundägare blir mindre benägna att uppsöka djurhälsovården. Syftet med detta arbete var att undersöka om regelbundna, korta träningspass i hantering kan bidra till att minska denna rädsla och stress. För att undersöka det utfördes en experimentell studie på åtta undervisningshundar tillhörande Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hundarna som ingick i studien var beaglar med en ungefärlig ålder på två år. Vid studiens start uppvisade hundarna tecken på mild till allvarlig rädsla eller stress vid hantering, vilket skulle kunna bero på att de vid ankomst till SLU var bristfälligt hanterade. Studien innehöll två kliniska undersökningar separerade av en fem veckor lång period med hanteringsträning tre till fem gånger i veckan. De kliniska undersökningarna innebar att en veterinär utförde en grundlig status som inkluderade hjärtauskultation, andningsfrekvens, palpation, rektaltemperatur, blodtrycksmätning samt blodprov. Vid de kliniska undersökningarna samlades data om hundarnas beteende, bedömd stressnivå vid olika delar av undersökningen och de fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens, blodtryck och temperatur. Bedömningarna av hundarnas stressnivå och beteende gjordes i efterhand med hjälp av videomaterial från undersökningarna. Varje träningstillfälle dokumenterades med information om vad hunden hade tränats i för moment samt en bedömning av stressnivån. Alla bedömningar av stressnivån gjordes med hjälp av skalan FAS, vilket är en förkortning för ”fear anxiety stress spectrum”. FAS är en skala från noll till fem som beskriver olika beteenden, kroppshållningar och ansiktsuttryck kopplade till stress och rädsla. En hund som bedöms som noll på skalan uppvisar inga tecken på stress eller rädsla medan en hund som uppnår fem på skalan uppvisar allvarliga tecken på stress eller rädsla med aggressiva beteenden. Det var en signifikant skillnad i den bedömda stressnivån hos hundarna, både från den första till den andra kliniska undersökningen (P <0,00002) och från det första till det sista träningstillfället (P <0,0002). Vid en jämförelse av huruvida hundarna tog emot godis, frivilligt gick in i rummet och frivilligt klev upp på bordet mellan den första och den andra kliniska undersökningen kunde ingen signifikant skillnad ses (P = 0,5). Ingen signifikant skillnad kunde heller ses vid en jämförelse av de fysiologiska parametrarna mellan den första och den andra kliniska undersökningen, varken i en jämförelse inom varje specifik parameter eller i en jämförelse som inkluderade alla parametrarna. Sammanfattningsvis visade studien på att hanteringsträning kan bidra till att minska en bedömd stressnivå vid klinisk undersökning. Studien kunde däremot inte visa på några skillnader i fysiologiska parametrar under den kliniska undersökningen som ägde rum efter perioden av hanteringsträning jämfört med den undersökning som ägde rum före träningsperioden. Fortsatta studier krävs för att utforska hanteringstränings effekt vid längre träningsprogram samt vid träning av privatägda hundar. Stress and fear is a common issue for dogs during clinical visits, which could lead to owners being less prone to seek veterinary care. The aim of this thesis was to investigate whether regular, short training sessions focused on handling can contribute to minimizing this stress and fear. To investigate this an experimental study was performed on eight dogs owned by Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The dogs that participated in the study were beagles with an approximate age of two years. These dogs showed signs of mild to severe stress or fear during handling at the start of the study, the reason for this could be that they before arrival to SLU were inadequately handled. The study included two clinical exams divided by a five-week period of three to five training sessions in handling each week. During the clinical examinations a veterinarian performed a thorough clinical status including an auscultation of the heart, respiratory rate, palpation, body temperature, measuring blood pressure and blood samples. Data about behaviour, estimated stress levels throughout different elements of the examination and the physiological parameters respiratory rate, heart rate, blood pressure and temperature were gathered during the clinical examinations. The assessments of the dog’s behaviour and stress levels were done afterwards with the help of video material from the clinical examinations. Every training session was recorded in writing with information about what elements the dog had been trained in and the estimated stress levels of the dogs. All estimations of the dog’s stress level were done with the help of the scale FAS, which in an abbreviation for “fear anxiety stress spectrum”. FAS is a scale from zero to five which describes different behaviours, body postures and facial expressions indicating stress or fear. A dog who is deemed a zero on the scale shows no signs of stress or fear, while a dog deemed a five shows severe signs of stress or fear with aggressive behaviour. The results show a significant difference in the estimated stress levels of the dogs, both from the first clinical examination to the second one (P <0,00002) and from the first training session to the last one (P <0,0002). In the comparison regarding whether the dogs accepted treats, walked into the examination room voluntarily and jumped on the table voluntarily no significant differences could be seen between the two clinical examinations (P = 0,5). No significant difference could be seen in the physiological parameters from the first clinical examination to the last one, whether they were compared within each specific parameter or in a comparison that included all parameters. In summary the study showed that practicing handling can contribute to lowering the estimated stress levels in dogs during clinical examinations. However, the study could not show a significant difference in physiological parameters after the training period in comparison to the examination that took place before the training period. Further research is needed to explore the effects of a longer training program and training of privately-owned dogs. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2020 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15643/ |
| spellingShingle | hund stress rädsla stressreducering klinisk undersökning hanteringsträning djuromvårdnad Emmer Granqvist, Anna Solid, Lovisa Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title | Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title_full | Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title_fullStr | Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title_full_unstemmed | Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title_short | Effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| title_sort | effekten av hanteringsträning på stressnivån hos hundar under klinisk undersökning |
| topic | hund stress rädsla stressreducering klinisk undersökning hanteringsträning djuromvårdnad |