Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
I mars 2019 förklarade FN:s generalförsamling det kommande decenniet som The UN Decade on Ecosystem Restoration med ambitionen att skala upp restaureringen av skadade ekosystem på en global nivå. Detta understryker vikten av fungerande ekosystem och tydliggör behovet av att åtgärder vidtas för att å...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2020
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855572600618483712 |
|---|---|
| author | Mayr, Lisa |
| author_browse | Mayr, Lisa |
| author_facet | Mayr, Lisa |
| author_sort | Mayr, Lisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I mars 2019 förklarade FN:s generalförsamling det kommande decenniet som The UN Decade on Ecosystem Restoration med ambitionen att skala upp restaureringen av skadade ekosystem på en global nivå. Detta understryker vikten av fungerande ekosystem och tydliggör behovet av att åtgärder vidtas för att återställa skadade ekosystem världen över. För svensk del och därmed på nationell nivå, initierades arbetet med ekologisk restaurering 2014 då Sveriges Riksdag beslutade att anta regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Därefter har Naturvårdsverket, som en följd av den antagna propositionen, publicerat regionala handlingsplaner och vägledande dokument som behandlar implementeringen av ekologisk restaurering i Sverige. Denna uppsats framhåller de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering utifrån tre huvudområden, nämligen 1) ekologisk restaurering som en form av klimatanpassning, 2) sociala aspekter av ekologisk restaurering, och 3) målkonflikter och problematik i förhållande till ekologisk restaurering. Genom en kvalitativ dokumentanalys redogör denna uppsats för vilken grad av hänsyn Naturvårdsverkets regionala handlingsplaner och vägledande dokument tagit i förhållande till de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering. Uppsatsens slutsats är att Naturvårdsverkets riktlinjer inte ger ekologisk restaurering tillräckligt med utrymme, dock bidrar Naturvårdsverkets kommande arbete att se över ekologiska system till en bild av att de synergieffekterna som denna uppsats redogör för kommer att uppmärksammas mer i Naturvårdsverkets arbete framöver. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU15573 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU155732020-05-28T01:00:32Z Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Planning for ecological restoration : an analysis of the Swedish Environmental Protection Aqency's guidelines on regional action plans for green infrastructure Mayr, Lisa ekologisk restaurering grön infrastruktur regional planering I mars 2019 förklarade FN:s generalförsamling det kommande decenniet som The UN Decade on Ecosystem Restoration med ambitionen att skala upp restaureringen av skadade ekosystem på en global nivå. Detta understryker vikten av fungerande ekosystem och tydliggör behovet av att åtgärder vidtas för att återställa skadade ekosystem världen över. För svensk del och därmed på nationell nivå, initierades arbetet med ekologisk restaurering 2014 då Sveriges Riksdag beslutade att anta regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Därefter har Naturvårdsverket, som en följd av den antagna propositionen, publicerat regionala handlingsplaner och vägledande dokument som behandlar implementeringen av ekologisk restaurering i Sverige. Denna uppsats framhåller de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering utifrån tre huvudområden, nämligen 1) ekologisk restaurering som en form av klimatanpassning, 2) sociala aspekter av ekologisk restaurering, och 3) målkonflikter och problematik i förhållande till ekologisk restaurering. Genom en kvalitativ dokumentanalys redogör denna uppsats för vilken grad av hänsyn Naturvårdsverkets regionala handlingsplaner och vägledande dokument tagit i förhållande till de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering. Uppsatsens slutsats är att Naturvårdsverkets riktlinjer inte ger ekologisk restaurering tillräckligt med utrymme, dock bidrar Naturvårdsverkets kommande arbete att se över ekologiska system till en bild av att de synergieffekterna som denna uppsats redogör för kommer att uppmärksammas mer i Naturvårdsverkets arbete framöver. In March 2019, the UN General Assembly declared the coming decade as The UN Decade on Ecosystem Restoration with the purpose to increase the restoration of damaged ecosystems at a global level. This highlights the importance of functioning ecosystems and points out the need for measures to restore damaged ecosystems worldwide. From a Swedish perspective and thus at the local level, the work on ecological restoration was initiated in 2014 when the Swedish Parliament resolved to adopt the government bill A Swedish strategy for biodiversity and ecosystem services. Subsequently, the Swedish Environmental Protection Agency - as a result of the adopted government bill - has published regional action plans and guidance documents covering the implementation of ecological restoration in Sweden. This thesis set out the scientific basis for ecological restoration in relation to three main areas, namely 1) ecological restoration as a form of climate change adaptation, 2) social aspects of ecological restoration, and 3) conflicts in relation to ecological restoration. By way of a qualitative document analysis, this thesis establishes the extent to which the Swedish Environmental Protection Agency's regional action plans and guiding documents have taken in relation to the scientific principles for ecological restoration. The thesis concludes that the Swedish Environmental Protection Agency's guidelines do not provide enough guidance on ecological restoration. However, the Swedish Environmental Protection Agency's upcoming work of reviewing ecological systems for the purpose of increasing synergy effects, as described herein, will be published in the near future. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2020 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15573/ |
| spellingShingle | ekologisk restaurering grön infrastruktur regional planering Mayr, Lisa Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title | Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title_full | Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title_fullStr | Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title_full_unstemmed | Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title_short | Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| title_sort | planering för ekologisk restaurering : en analys av naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
| topic | ekologisk restaurering grön infrastruktur regional planering |