Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter
Biobränsle som energislag är heterogent till sin natur och har relativt låg energidensitet, vilka är två icke önskvärda egenskaper när det gäller energibärare. För att mot- verka detta kan materialet pelleteras. Pellets är en homogen produkt med kända och standardiserade egenskaper, väl lämpade för...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15436/ |
| _version_ | 1855572578688565248 |
|---|---|
| author | Eriksson, David |
| author_browse | Eriksson, David |
| author_facet | Eriksson, David |
| author_sort | Eriksson, David |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Biobränsle som energislag är heterogent till sin natur och har relativt låg energidensitet, vilka är två icke önskvärda egenskaper när det gäller energibärare. För att mot- verka detta kan materialet pelleteras. Pellets är en homogen produkt med kända och standardiserade egenskaper, väl lämpade för transport, hantering och förbränning i stora liksom små förbränningsanläggningar. Vid lagring av pellets uppstår dock processer som genererar värme samt giftiga och brandfarliga gaser.
Syftet med denna studie var att kartlägga hur Svenska pelletsproducenter hanterar råvara, processinställningar och lagring av pellets, med avseende på varm- gång. Producenterna delades in i tre grupper, upplever inte varmgång I, upplever varmgång II och upplever varmgång som ett problem III. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes, vilken innefattade 20 av Sveriges största pelletsanläggningar.
Resultatet visade att 70 % av anläggningarna upplevde varmgång i pelletslagern. Varav 57 % ansåg att det var ett problem med negativ inverkan på verksamheten. De högsta temperaturerna som registrerats i lagren varierade mellan grupperna II och III, där grupp III utmärkte sig med mätningar över 80 °C. Ingen anläggning i grupp II uppgav att temperaturer över 60 °C hade registrerats. För grupp III registrerade 75 % av anläggningarna temperaturer över 60 °C. Andelen tall hos anläggningar med varmgång var betydligt högre än för de som inte ansåg sig uppleva varmgång, och andelen kutterspån i råvaran var betydligt högre hos anläggningar utan varmgång. Anläggningar med varmgång använde sig av silos med större enskild kapacitet än de som inte upplevde varmgång. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU15436 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU154362022-08-18T13:43:12Z https://stud.epsilon.slu.se/15436/ Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter Eriksson, David Forestry - General aspects Forestry production Forest injuries and protection Biobränsle som energislag är heterogent till sin natur och har relativt låg energidensitet, vilka är två icke önskvärda egenskaper när det gäller energibärare. För att mot- verka detta kan materialet pelleteras. Pellets är en homogen produkt med kända och standardiserade egenskaper, väl lämpade för transport, hantering och förbränning i stora liksom små förbränningsanläggningar. Vid lagring av pellets uppstår dock processer som genererar värme samt giftiga och brandfarliga gaser. Syftet med denna studie var att kartlägga hur Svenska pelletsproducenter hanterar råvara, processinställningar och lagring av pellets, med avseende på varm- gång. Producenterna delades in i tre grupper, upplever inte varmgång I, upplever varmgång II och upplever varmgång som ett problem III. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes, vilken innefattade 20 av Sveriges största pelletsanläggningar. Resultatet visade att 70 % av anläggningarna upplevde varmgång i pelletslagern. Varav 57 % ansåg att det var ett problem med negativ inverkan på verksamheten. De högsta temperaturerna som registrerats i lagren varierade mellan grupperna II och III, där grupp III utmärkte sig med mätningar över 80 °C. Ingen anläggning i grupp II uppgav att temperaturer över 60 °C hade registrerats. För grupp III registrerade 75 % av anläggningarna temperaturer över 60 °C. Andelen tall hos anläggningar med varmgång var betydligt högre än för de som inte ansåg sig uppleva varmgång, och andelen kutterspån i råvaran var betydligt högre hos anläggningar utan varmgång. Anläggningar med varmgång använde sig av silos med större enskild kapacitet än de som inte upplevde varmgång. Biofuel as an energy source is by nature heterogenic and has a low energy density. These are two properties that make them not suitable for an energy carrier. In order to counteract this, biomass can be pelletized. Pellet is a homogeneous product with known and standardized characteristics, well suited for handling, transportation and combustion in both large and small heating plants. Storing the product is initiating processes that generate heat, combustible and toxic gases. The aim of this study was to map how Swedish pellet producers deal with raw material, process settings and storage, in the means of self-heating. The producers were divided in three groups does not observe self-heating I, observes self-heating II, thinks of self-heating as a problem III. A questionnaire and interview was preformed, and 20 of the largest pellet manufac- turers in Sweden were included in the survey population. The result showed that 70 % of the manufactures observed self-heating in their pellet storages. Among those 57 % considered the phenomena as a problem effecting their production. The highest recorded temperatures differed between the groups II and III, group III excelled in reaching temperatures over 80 °C. Temperatures over 60 °C were not recorded within group II, on the contrary 75 % of the manufactures in the group III recorded temperatures over 60 °C. The amount of pine at manufactures that observes self-heating were considerable higher, opposite to the ones not observing the phenomena. Likewise, the amount of wood shavings in the raw material composition were higher among manufactures not observing self-heating. As the group number increased the size of a single silo also increased, meaning selfheating were more common with larger silo size. 2020-03-18 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15436/11/eriksson_d_200220.pdf Eriksson, David, 2020. Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter. Second cycle, A2E. Umeå: (S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-545.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500470 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Forestry production Forest injuries and protection Eriksson, David Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title | Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title_full | Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title_fullStr | Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title_full_unstemmed | Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title_short | Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| title_sort | kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter |
| topic | Forestry - General aspects Forestry production Forest injuries and protection |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15436/ https://stud.epsilon.slu.se/15436/ |