Kartläggning av varmgång i produktlager hos svenska pelletsproducenter
Biobränsle som energislag är heterogent till sin natur och har relativt låg energiden- sitet, vilka är två icke önskvärda egenskaper när det gäller energibärare. För att mot- verka detta kan materialet pelleteras. Pellets är en homogen produkt med kända och standardiserade egenskaper, väl lämpade fö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Biobränsle som energislag är heterogent till sin natur och har relativt låg energiden- sitet, vilka är två icke önskvärda egenskaper när det gäller energibärare. För att mot- verka detta kan materialet pelleteras. Pellets är en homogen produkt med kända och standardiserade egenskaper, väl lämpade för transport, hantering och förbränning i stora liksom små förbränningsanläggningar. Vid lagring av pellets uppstår dock pro- cesser som genererar värme samt giftiga och brandfarliga gaser.
Syftet med denna studie var att kartlägga hur Svenska pelletsproducenter han- terar råvara, processinställningar och lagring av pellets, med avseende på varm- gång. Producenterna delades in i tre grupper, upplever inte varmgång I, upplever varmgång II och upplever varmgång som ett problem III. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes, vilken innefattade 20 av Sveriges största pelletsan- läggningar.
Resultatet visade att 70 % av anläggningarna upplevde varmgång i pelletslagern. Varav 57 % ansåg att det var ett problem med negativ inverkan på verksamheten. De högsta temperaturerna som registrerats i lagren varierade mellan grupperna II och III, där grupp III utmärkte sig med mätningar över 80 °C. Ingen anläggning i grupp II uppgav att temperaturer över 60 °C hade registrerats. För grupp III regi- strerade 75 % av anläggningarna temperaturer över 60 °C. Andelen tall hos anlägg- ningar med varmgång var betydligt högre än för de som inte ansåg sig uppleva varmgång, och andelen kutterspån i råvaran var betydligt högre hos anläggningar utan varmgång. Anläggningar med varmgång använde sig av silos med större en- skild kapacitet än de som inte upplevde varmgång. |
|---|