Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen

Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018 regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt inlärningstillfälle och något so...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Prabert, Josefine
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2020
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/15377/
_version_ 1855572567718363136
author Prabert, Josefine
author_browse Prabert, Josefine
author_facet Prabert, Josefine
author_sort Prabert, Josefine
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018 regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt inlärningstillfälle och något som tidigare studier har visat att veterinärstudenter önskar ha mer av i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka ifall de hanhundar som kastrerats av veterinärstudenter hade högre komplikationsrisk än de hanhundar som kastrerats av erfarna kirurger. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka ifall veterinärstudenter som har fått kastrera hanhundar i utbildningen känner sig mer benägna och självsäkra inför att utföra ingreppet självständigt tidigt i sina veterinärkarriärer. Alla hanhundar som hade kastrerats på Universitetdjursjukhuset (UDS) i Uppsala under perioden september 2018 till september 2019 ingick i den ena delen av studien. De placerades i två grupper utifrån om de hade kastrerats av veterinärstudenter eller legitimerade veterinärer. Data erhölls dels från hundarnas respektive journaler och dels från telefonuppföljning med hundarnas ägare. I den andra delen av studien skickades en enkät ut till veterinärstudenterna i årskurs 5 inför sommaren då de hade möjlighet att arbeta som tillförordnade veterinärer. En uppföljande enkät skickades ut efter sommaren för att studera verkligt utfall. Resultatet visade att det inte var någon statistiskt signifikant ökad risk för komplikationer för de hundar som kastrerades av veterinärstudenter jämfört med de som kastrerades av UDS ordinarie veterinärer. Enkätstudien visade att de veterinärstudenter som hade fått utföra eller observera en hanhundskastration under klinisk rotation hade större självförtroende med avseende på att våga utföra normalkastration av hanhund, både med och utan assistans, jämfört med de studenter som varken hade fått se eller utföra en hanhundskastration. Även att enbart ha fått observera normalkastration av hanhund ökade signifikant villigheten att utföra ingreppet självständigt tidigt i karriären jämfört med de som varken hade fått se eller utföra ingreppet. Andelen komplikationer i studien var relativt hög jämfört med tidigare studier. Detta kan bero på att gränsen för vad som klassificerades som en komplikation sattes lägre i denna studie jämfört med andra. Hundarna på UDS var betydligt äldre än hundarna på studentoperation och hade i högre utsträckning annan sjukdom vilket kan ha bidragit till en högre komplikationsrisk för den gruppen. Dessutom utfördes ofta andra kirurgiska ingrepp på dessa hundar vilket förlängde durationen på operationen och anestesin. Slutsatsen från studien var att veterinärstudenternas praktiska träning i form av att få närvara och delta vid kastration av hanhundar under klinisk utbildning var en viktig del av den kliniska färdighetsträningen. Ytterligare en slutsats var att studenthanhundskastrationerna är etiskt försvarbara att fortsätta med, då de inte verkade vara förenade med någon högre komplikationsrisk.
format Second cycle, A2E
id RepoSLU15377
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2020
publishDateSort 2020
record_format eprints
spelling RepoSLU153772020-02-27T02:00:56Z https://stud.epsilon.slu.se/15377/ Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen Prabert, Josefine Veterinary science and hygiene - General aspects Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018 regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt inlärningstillfälle och något som tidigare studier har visat att veterinärstudenter önskar ha mer av i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka ifall de hanhundar som kastrerats av veterinärstudenter hade högre komplikationsrisk än de hanhundar som kastrerats av erfarna kirurger. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka ifall veterinärstudenter som har fått kastrera hanhundar i utbildningen känner sig mer benägna och självsäkra inför att utföra ingreppet självständigt tidigt i sina veterinärkarriärer. Alla hanhundar som hade kastrerats på Universitetdjursjukhuset (UDS) i Uppsala under perioden september 2018 till september 2019 ingick i den ena delen av studien. De placerades i två grupper utifrån om de hade kastrerats av veterinärstudenter eller legitimerade veterinärer. Data erhölls dels från hundarnas respektive journaler och dels från telefonuppföljning med hundarnas ägare. I den andra delen av studien skickades en enkät ut till veterinärstudenterna i årskurs 5 inför sommaren då de hade möjlighet att arbeta som tillförordnade veterinärer. En uppföljande enkät skickades ut efter sommaren för att studera verkligt utfall. Resultatet visade att det inte var någon statistiskt signifikant ökad risk för komplikationer för de hundar som kastrerades av veterinärstudenter jämfört med de som kastrerades av UDS ordinarie veterinärer. Enkätstudien visade att de veterinärstudenter som hade fått utföra eller observera en hanhundskastration under klinisk rotation hade större självförtroende med avseende på att våga utföra normalkastration av hanhund, både med och utan assistans, jämfört med de studenter som varken hade fått se eller utföra en hanhundskastration. Även att enbart ha fått observera normalkastration av hanhund ökade signifikant villigheten att utföra ingreppet självständigt tidigt i karriären jämfört med de som varken hade fått se eller utföra ingreppet. Andelen komplikationer i studien var relativt hög jämfört med tidigare studier. Detta kan bero på att gränsen för vad som klassificerades som en komplikation sattes lägre i denna studie jämfört med andra. Hundarna på UDS var betydligt äldre än hundarna på studentoperation och hade i högre utsträckning annan sjukdom vilket kan ha bidragit till en högre komplikationsrisk för den gruppen. Dessutom utfördes ofta andra kirurgiska ingrepp på dessa hundar vilket förlängde durationen på operationen och anestesin. Slutsatsen från studien var att veterinärstudenternas praktiska träning i form av att få närvara och delta vid kastration av hanhundar under klinisk utbildning var en viktig del av den kliniska färdighetsträningen. Ytterligare en slutsats var att studenthanhundskastrationerna är etiskt försvarbara att fortsätta med, då de inte verkade vara förenade med någon högre komplikationsrisk. Neutering of male dogs is one of the most common surgeries performed in small animal surgery. The veterinary students at the Swedish University of Agriculture began to regularly perform male dog neutering as a part of the curriculum in the autumn of 2018. Live animal surgery is a unique learning opportunity and something that previous studies have shown veterinary students wanting more of in their education. The purpose of the study was to investigate whether the male dogs neutered by veterinary students had a higher risk of complications than dogs neutered by experienced surgeons. Another purpose of the study was to investigate if veterinary students who had been able to neuter male dogs as a part of university training felt more inclined and confident to perform the surgical procedure independently early in their careers. All dogs that had been neutered at the teaching hospital in Uppsala from September 2018 until September 2019 were included in one part of the study. There were two groups, depending on whether veterinary students or veterinarians at the University Animal Hospital had neutered them. Data was collected partly from the dogs’ patient records and partly from telephone follow-ups with the dog owners. In the other part of the study a questionnaire was sent to fifth year veterinary students before the summer when they could work as veterinarians on a restricted license. A follow-up questionnaire was sent out after the summer to study the actual outcome. The result showed that there was no significantly increased risk for complications for the dogs neutered by veterinary students compared to those neutered by animal hospital staff veterinarians. The questionnaire showed that the veterinary students who had been able to perform or observe male dog castration at university were more willing to perform a castration, both with or without assistance, compared to those who had neither been able to see nor perform male dog neutering. By observing a male dog castration the willingness to independently perform the procedure early in their careers was significantly increased compared to students who had neither been able to see nor perform the procedure. The complication rate in this study was relatively high compared to previous studies. The reason for this could be that the limit for what was categorised as a complication was set on an ambitious level compared to other studies. The dogs treated by hospital staff were significantly older than dogs subjected to students’ surgery and had to a higher extent concomitant illnesses, which may have led to a higher risk of complications for this group. Additionally, there were often other surgical procedures performed on the dogs with concomitant illnesses, which significantly prolonged the duration of both surgery and anaesthesia. The conclusion of this study was that the veterinary students’ participation in male dog castration is an important part of their clinical practice and that the procedure contributed to their clinical confidence. Furthermore, the male dog neutering procedures performed by students were ethically justifiable to continue with, since they did not seem to be associated with an increased risk of complications. 2020-02-25 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15377/7/prabert_j_200119.pdf Prabert, Josefine, 2020. Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15377 swe
spellingShingle Veterinary science and hygiene - General aspects
Prabert, Josefine
Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title_full Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title_fullStr Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title_full_unstemmed Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title_short Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
title_sort komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
topic Veterinary science and hygiene - General aspects
url https://stud.epsilon.slu.se/15377/
https://stud.epsilon.slu.se/15377/