Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen
Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018 regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt inlärningstillfälle och något so...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15377/ |
| Sumario: | Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018
regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt
inlärningstillfälle och något som tidigare studier har visat att veterinärstudenter önskar ha mer
av i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka ifall de hanhundar som kastrerats av
veterinärstudenter hade högre komplikationsrisk än de hanhundar som kastrerats av erfarna
kirurger. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka ifall veterinärstudenter som har fått
kastrera hanhundar i utbildningen känner sig mer benägna och självsäkra inför att utföra
ingreppet självständigt tidigt i sina veterinärkarriärer. Alla hanhundar som hade kastrerats på
Universitetdjursjukhuset (UDS) i Uppsala under perioden september 2018 till september 2019
ingick i den ena delen av studien. De placerades i två grupper utifrån om de hade kastrerats av
veterinärstudenter eller legitimerade veterinärer. Data erhölls dels från hundarnas respektive
journaler och dels från telefonuppföljning med hundarnas ägare. I den andra delen av studien
skickades en enkät ut till veterinärstudenterna i årskurs 5 inför sommaren då de hade möjlighet
att arbeta som tillförordnade veterinärer. En uppföljande enkät skickades ut efter sommaren för
att studera verkligt utfall.
Resultatet visade att det inte var någon statistiskt signifikant ökad risk för komplikationer för
de hundar som kastrerades av veterinärstudenter jämfört med de som kastrerades av UDS
ordinarie veterinärer. Enkätstudien visade att de veterinärstudenter som hade fått utföra eller
observera en hanhundskastration under klinisk rotation hade större självförtroende med
avseende på att våga utföra normalkastration av hanhund, både med och utan assistans, jämfört
med de studenter som varken hade fått se eller utföra en hanhundskastration. Även att enbart
ha fått observera normalkastration av hanhund ökade signifikant villigheten att utföra ingreppet
självständigt tidigt i karriären jämfört med de som varken hade fått se eller utföra ingreppet.
Andelen komplikationer i studien var relativt hög jämfört med tidigare studier. Detta kan bero
på att gränsen för vad som klassificerades som en komplikation sattes lägre i denna studie
jämfört med andra. Hundarna på UDS var betydligt äldre än hundarna på studentoperation och
hade i högre utsträckning annan sjukdom vilket kan ha bidragit till en högre komplikationsrisk
för den gruppen. Dessutom utfördes ofta andra kirurgiska ingrepp på dessa hundar vilket
förlängde durationen på operationen och anestesin.
Slutsatsen från studien var att veterinärstudenternas praktiska träning i form av att få närvara
och delta vid kastration av hanhundar under klinisk utbildning var en viktig del av den kliniska
färdighetsträningen. Ytterligare en slutsats var att studenthanhundskastrationerna är etiskt
försvarbara att fortsätta med, då de inte verkade vara förenade med någon högre komplikationsrisk. |
|---|