Park för biologisk mångfald
Biologisk mångfald minskar, och att ta hänsyn till den även i urban planering blir viktigare och allt vanligare. Urbanisering ses som en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald, men urbana områden kan även tillhandahålla habitat som gynnar en mängd arter. Frågeställningarna i...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15346/ |
| _version_ | 1855572562950488064 |
|---|---|
| author | Valtinat, Sofie |
| author_browse | Valtinat, Sofie |
| author_facet | Valtinat, Sofie |
| author_sort | Valtinat, Sofie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Biologisk mångfald minskar, och att ta hänsyn till
den även i urban planering blir viktigare och allt
vanligare. Urbanisering ses som en av de största
faktorerna till minskad biologisk mångfald, men
urbana områden kan även tillhandahålla habitat
som gynnar en mängd arter.
Frågeställningarna i detta arbete berör hur den
biologiska mångfalden kan ökas i parkmiljöer
avsedda för rekreation, samt vilka krav som
pollinerare och fåglar ställer på sin miljö, och
hur denna kunskap kan användas i gestaltningen
för en park i Ängelholm. Målet var att genom en
litteraturstudie om pollinerares och fåglars ekologi
och habitatskrav implementera den införskaff ade
kunskapen i ett gestaltningsförslag. Syftet med
detta arbete var att öka medvetenheten om
biologisk mångfald, och hur den kan vara en aktiv
del i gestaltningen för en urban park. Syftet var
även att öka medvetenheten om att det inte enbart
är människor som befolkar stadens grönytor, utan
den delas med andra levande organismer, vars
behov även bör tas i åtanke.
En litteraturstudie för pollinerande insekters och
fåglars ekologi habitatskrav gjordes utifrån en
ekologisk designkontext, med ytterligare fokus
på indikatorarterna behov. Indikatorarterna
valdes genom en urvalsprocess där faktorer så
som förekomst i nordvästra Skåne, livsmiljöer,
boförhållanden med mera var viktiga. Parken
Ängavången i Ängelholm valdes som plats för
gestaltningsförslaget, som till största del riktade
sig till indikatorarternas behov, men som även
i viss utsträckning tar estetik samt människans
rekreation i beaktning.
.
Litteraturstudien riktade sig till solitärbin,
humlor, dag
Ʀ ärilar och fåglar, med mer
detaljerad information angående de speci
fi ka
indikatorarterna. Dessa utgörs av rödmurarbi
(Osmia bicornis), trädgårdssandbi (Andrena
haemorrhoa), trädgårdshumla (Bombus hortorum),
åkerhumla (Bombus pascuorum), aurora
Ʀ äril
(Anthocharis cardamines), puktörneblåvinge
(Polymmatus icarus), slåttergräs
Ʀ äril (Maniola
jurtina), blåmes (Cyanistes caeruleus), gråsparv
(Passer domesticus) och grön
fi nk (Chloris
chloris). Utifrån information kring arternas krav
på miljö och föda gjordes gestaltningsförslaget,
men inkluderade även människans användning
på platsen, utifrån en metodik som riktar sig
till ekologisk landskaps- och planteringdesign.
Mycket fokus var på att skapa förhållanden och
miljöer som gynnar arterna, så som attraktiva
bomiljöer, nyckelväxter för
Ʀ ärilslarver, nektaroch pollenrika blommor samt bärproducerande
träd och buskar.
Att utifrån ställda krav skapa en gestaltning
är inget nytt för en landskapsarkitekt, och att
gestalta utifrån indikatorarternas krav upplevdes
inte som någon större skillnad än om de varit från
människan. Det
finns inte många exempel i Sverige
där biologisk mångfald är en del av gestaltningen,
där den innefattar levande organismer så som djur
och insekter, och inte enbart mångfalden bland
växter. I och med den biologiska mångfaldens
minskning bör människan göra sitt yttersta för
att gynna den, då det är vi som till största del är
orsaken. Slutsatsen som kan dras utifrån detta
arbete är att med lite hänsyn och eftertanke kan
små medel komma långt, så som användandet av
nyckelväxter, inhemska växtarter, och lämpliga
miljöer för bon. Vill man gynna en viss art bör hela
livscykeln tas i åtanke. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU15346 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU153462020-02-25T02:05:47Z https://stud.epsilon.slu.se/15346/ Park för biologisk mångfald Valtinat, Sofie Landscape architecture Biologisk mångfald minskar, och att ta hänsyn till den även i urban planering blir viktigare och allt vanligare. Urbanisering ses som en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald, men urbana områden kan även tillhandahålla habitat som gynnar en mängd arter. Frågeställningarna i detta arbete berör hur den biologiska mångfalden kan ökas i parkmiljöer avsedda för rekreation, samt vilka krav som pollinerare och fåglar ställer på sin miljö, och hur denna kunskap kan användas i gestaltningen för en park i Ängelholm. Målet var att genom en litteraturstudie om pollinerares och fåglars ekologi och habitatskrav implementera den införskaff ade kunskapen i ett gestaltningsförslag. Syftet med detta arbete var att öka medvetenheten om biologisk mångfald, och hur den kan vara en aktiv del i gestaltningen för en urban park. Syftet var även att öka medvetenheten om att det inte enbart är människor som befolkar stadens grönytor, utan den delas med andra levande organismer, vars behov även bör tas i åtanke. En litteraturstudie för pollinerande insekters och fåglars ekologi habitatskrav gjordes utifrån en ekologisk designkontext, med ytterligare fokus på indikatorarterna behov. Indikatorarterna valdes genom en urvalsprocess där faktorer så som förekomst i nordvästra Skåne, livsmiljöer, boförhållanden med mera var viktiga. Parken Ängavången i Ängelholm valdes som plats för gestaltningsförslaget, som till största del riktade sig till indikatorarternas behov, men som även i viss utsträckning tar estetik samt människans rekreation i beaktning. . Litteraturstudien riktade sig till solitärbin, humlor, dag Ʀ ärilar och fåglar, med mer detaljerad information angående de speci fi ka indikatorarterna. Dessa utgörs av rödmurarbi (Osmia bicornis), trädgårdssandbi (Andrena haemorrhoa), trädgårdshumla (Bombus hortorum), åkerhumla (Bombus pascuorum), aurora Ʀ äril (Anthocharis cardamines), puktörneblåvinge (Polymmatus icarus), slåttergräs Ʀ äril (Maniola jurtina), blåmes (Cyanistes caeruleus), gråsparv (Passer domesticus) och grön fi nk (Chloris chloris). Utifrån information kring arternas krav på miljö och föda gjordes gestaltningsförslaget, men inkluderade även människans användning på platsen, utifrån en metodik som riktar sig till ekologisk landskaps- och planteringdesign. Mycket fokus var på att skapa förhållanden och miljöer som gynnar arterna, så som attraktiva bomiljöer, nyckelväxter för Ʀ ärilslarver, nektaroch pollenrika blommor samt bärproducerande träd och buskar. Att utifrån ställda krav skapa en gestaltning är inget nytt för en landskapsarkitekt, och att gestalta utifrån indikatorarternas krav upplevdes inte som någon större skillnad än om de varit från människan. Det finns inte många exempel i Sverige där biologisk mångfald är en del av gestaltningen, där den innefattar levande organismer så som djur och insekter, och inte enbart mångfalden bland växter. I och med den biologiska mångfaldens minskning bör människan göra sitt yttersta för att gynna den, då det är vi som till största del är orsaken. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att med lite hänsyn och eftertanke kan små medel komma långt, så som användandet av nyckelväxter, inhemska växtarter, och lämpliga miljöer för bon. Vill man gynna en viss art bör hela livscykeln tas i åtanke. Biodiversity is decreasing, and taking it into consideration in urban planning becomes more important and common. Urbanisation is one of the largest factors for the decrease of biodiversity, however, urban areas can also contain habitats that benefi ts multiple species. The questions approached in this thesis concern how biodiversity can be increased in park environments intended for recreational use; what requirements pollinators and birds have on their environment, and how this knowledge can be applied in a design proposal for a park in Ängelholm. The purpose was to increase the awareness of biodiversity, and how it can be an active part in designing an urban space, as well as increase the awareness that it is not solely humans who populate the urban green space, but share it with other living organisms whose needs should also be taken into consideration. A literature study for solitary bees, bumblebees, butterfl ies and birds was made, with more detailed information regarding the specifi c indicator species. These consist of red mason bee (Osmia bicornis), early mining bee (Andrena haemorrhoa), garden bumblebee (Bombus hortorum), common carder bumblebee (Bombus pascuorum), orange tip (Anthocharis cardamines), common blue (Polymmatus icarus), meadow brown (Maniola jurtina), blue tit (Cyanistes caeruleus), house sparrow (Passer domesticus), and greenfl inch (Chloris chloris). The park Ängavången in Ängelholm was chosen as the site for the design proposal. The proposal was largely infl uenced by the information regarding the indictor species’ requirement, but also took aesthetics and human recreation somewhat into account. Creating a design based on set requirements is not new for a landscape architect, and designing based on the indicator species’ requirements was not very diff erent from doing it for human requirements. The conclusion to be drawn from this is that with a little consideration, small means can go far, such as using key plant species, native vegetation, and suitable environments for creating nests. If one wants to promote a certain species, the whole lifecycle should be taken into consideration. 2020-02-18 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15346/11/valtinat_s_200205.pdf Valtinat, Sofie, 2020. Park för biologisk mångfald : ett förslag för utformning med fokus på pollinerande insekter och fåglar. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15346 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Valtinat, Sofie Park för biologisk mångfald |
| title | Park för biologisk mångfald |
| title_full | Park för biologisk mångfald |
| title_fullStr | Park för biologisk mångfald |
| title_full_unstemmed | Park för biologisk mångfald |
| title_short | Park för biologisk mångfald |
| title_sort | park för biologisk mångfald |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15346/ https://stud.epsilon.slu.se/15346/ |