Användningspotential av biokol i urban miljö
2016 uppskattades det att 54 % av världens populationer bor, arbetar och lever sina liv i städer eller urbana miljöer. I Sverige bor idag 85 % av befolkningen i tätorter jämfört med att 90% av befolkningen bodde på landsbygden på 1800-talet. Förändringen skedde med den industriella revolutionen s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15320/ |
| _version_ | 1855572558655520768 |
|---|---|
| author | Östergren, Sofie |
| author_browse | Östergren, Sofie |
| author_facet | Östergren, Sofie |
| author_sort | Östergren, Sofie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | 2016 uppskattades det att 54 % av världens populationer bor, arbetar och lever
sina liv i städer eller urbana miljöer. I Sverige bor idag 85 % av befolkningen i tätorter
jämfört med att 90% av befolkningen bodde på landsbygden på 1800-talet.
Förändringen skedde med den industriella revolutionen som förvandlade Sverige
från en fattig jordbruksnation till ett välfungerande industriland. I takt med urbaniseringen
av städer och utveckling av det politiska samhället, där bostadsbrist drev
på en utveckling och städerna som växte till med förorter, kallat urban sprawl.
Idag används istället en annan metod för att hantera den ökande urbaniseringen,
förtätande av städer. Det gör ytor i städerna eftertraktade och ytorna för vegetationen
krymper. Gröna ytor anses vara en del av att skapa hållbara städer vilket
bland annat kan mätas i ekosystemtjänster. Det ställer krav på växtligheten som får
finnas kvar.
Biokol är organiskt material som har förbränts under syrefria förhållanden och har
senaste tiden seglat upp som ett potentiellt medel med positiva klimateffekter.
Bland annat genom biokolets förmåga att minska växthusgaser, agera som ett jordförbättringsmaterial,
rena dagvatten, avfallshantering samt energiproduktion. Som
jordförbättringsmaterial är det intressant för att förbättra ståndorter i den urbana
miljön. Biokol är inte bara en produkt utan flera beroende på deras fysisk-kemiska
egenskaper som bestäms av råmaterial och pyrolysprocess. Dessa egenskaper kan
göra att biokol beter sig olika i marken.
Det här arbetet är en explorativ undersökning som använder sig av flera olika tekniker
som för samman information och data för att kartlägga fakta om biokol och
även dess användningspotential i växtbäddar i urbana miljöer. Det består av en litteraturstudie
samt intervjuer med Stockholm stad och Göteborgs stad, Uppsala
kommun, Peab och Bara mineraler.
Det finns en stor potential i användningen av biokol som jordförbättringsmedel i
urbana miljöer, men det finns inte tillräckligt med forskning idag som visar på resultat
som kan användas i branschen. Fördelarna med biokol går utanför den gröna
sektorns gränser. Den stora vinsten med biokol är inte de separata fördelarna utan
helheten, det cirkulära tänkandet som kan integreras i den ekologiska livscykeln,
är i kombination med varandra en del i ett nytt tankesätt. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU15320 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU153202020-02-11T02:02:37Z https://stud.epsilon.slu.se/15320/ Användningspotential av biokol i urban miljö Östergren, Sofie Landscape architecture 2016 uppskattades det att 54 % av världens populationer bor, arbetar och lever sina liv i städer eller urbana miljöer. I Sverige bor idag 85 % av befolkningen i tätorter jämfört med att 90% av befolkningen bodde på landsbygden på 1800-talet. Förändringen skedde med den industriella revolutionen som förvandlade Sverige från en fattig jordbruksnation till ett välfungerande industriland. I takt med urbaniseringen av städer och utveckling av det politiska samhället, där bostadsbrist drev på en utveckling och städerna som växte till med förorter, kallat urban sprawl. Idag används istället en annan metod för att hantera den ökande urbaniseringen, förtätande av städer. Det gör ytor i städerna eftertraktade och ytorna för vegetationen krymper. Gröna ytor anses vara en del av att skapa hållbara städer vilket bland annat kan mätas i ekosystemtjänster. Det ställer krav på växtligheten som får finnas kvar. Biokol är organiskt material som har förbränts under syrefria förhållanden och har senaste tiden seglat upp som ett potentiellt medel med positiva klimateffekter. Bland annat genom biokolets förmåga att minska växthusgaser, agera som ett jordförbättringsmaterial, rena dagvatten, avfallshantering samt energiproduktion. Som jordförbättringsmaterial är det intressant för att förbättra ståndorter i den urbana miljön. Biokol är inte bara en produkt utan flera beroende på deras fysisk-kemiska egenskaper som bestäms av råmaterial och pyrolysprocess. Dessa egenskaper kan göra att biokol beter sig olika i marken. Det här arbetet är en explorativ undersökning som använder sig av flera olika tekniker som för samman information och data för att kartlägga fakta om biokol och även dess användningspotential i växtbäddar i urbana miljöer. Det består av en litteraturstudie samt intervjuer med Stockholm stad och Göteborgs stad, Uppsala kommun, Peab och Bara mineraler. Det finns en stor potential i användningen av biokol som jordförbättringsmedel i urbana miljöer, men det finns inte tillräckligt med forskning idag som visar på resultat som kan användas i branschen. Fördelarna med biokol går utanför den gröna sektorns gränser. Den stora vinsten med biokol är inte de separata fördelarna utan helheten, det cirkulära tänkandet som kan integreras i den ekologiska livscykeln, är i kombination med varandra en del i ett nytt tankesätt. In 2016, it was estimated that 54% of the world's populations live and work in cities or urban environments. In Sweden, 85% of the population lives in urban areas compared to 90% of the population lived in rural areas in the 19th century. The change took place with the start of the industrial revolution that transformed Sweden from a poor agricultural nation to a well-functioning industrial country. In step with the urbanization of cities and the development of political society, where housing shortages urged a development of cities that grew with suburbs, called urban sprawl. Today another method is used to manage the increasing urbanization: densification of cities. It makes surfaces within the cities attractive for exploitation and the surfaces for vegetation shrink. Green surfaces are considered part of creating sustainable solutions that can be measured in ecosystem services. This require demands on the vegetation and its habitat. Biochar is organic material that has been burned under oxygen-free conditions and has recently been recognized as a potential agent that can produce positive climate effects. Biochar have potential to mitigate greenhouse gases, act as a soil amendment, clean storm water, waste management and energy production. As soil amendment, it can improve the quality of plant beds in the urban environment. The characteristics of biochar is dependent on its physio-chemical properties determined by feedstock and pyrolysis process. These properties can cause the biochar to behave differently in the soil. This work is an exploratory study that use different techniques that bring together information and data to map facts about biochar and also its potential use in plant beds in urban environments. This study consists of a literature study as well as interviews with Stockholm city and Gothenburg city Uppsala municipality, Peab region syd AB and Bara mineraler AB. There is great potential in the use of biochar as soil amendment in urban settings, but there is not enough research today that can confirm results with use of biochar in urban environments. The benefits of biochar are beyond the boundaries of the green sector. The big advantage with biochar is not the separate benefits, but when they come together as a whole that can be integrated into the ecological life cycle. 2020-02-06 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15320/7/ostergren_s_200206.pdf Östergren, Sofie, 2019. Användningspotential av biokol i urban miljö. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15320 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Östergren, Sofie Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title | Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title_full | Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title_fullStr | Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title_full_unstemmed | Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title_short | Användningspotential av biokol i urban miljö |
| title_sort | användningspotential av biokol i urban miljö |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15320/ https://stud.epsilon.slu.se/15320/ |